Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas frÄn en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds förÀndringsteorier, vilket innebÀr Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förÀndringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens pÄverkan pÄ redovisningspraxis var frÀmst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkÀnna. .

DĂ„ ett barn ska beredas vĂ„rd utanför det egna hemmet har socialtjĂ€nsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 övervĂ€ga om barnet kan placeras i det befintliga nĂ€tverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgĂ„ngspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?övervĂ€ga? och hur de gĂ„r tillvĂ€ga vid sitt övervĂ€gande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns pĂ„ socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade övervĂ€ganden. ÖvervĂ€gandet baserades ofta pĂ„ personliga vĂ€rderingar och ibland pĂ„ forskningskunskap och rĂ€ttskĂ€llor.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa det förÀndringsarbete som Àr genomfört pÄ Sahlgrenska Kirurgen. Fokus i studien ligger pÄ informanternas upplevelse för möjligheten till delaktighet. Det Àr av intresse för studiens resultat att beskriva hur förÀndringen genomförts dÄ det finns kopplingar mellan genomförandet och möjligheterna till delaktighet enligt teori.Tidigare forskning/Teori: Valda teorier behandlar delar av teori kring organisatorisk förÀndring. Forskningen visar det komplexa samspel som en levande organisation innebÀr. Vidare belyser forskare tvÄ olika organisationsutvecklingsstrategier, diagnostiska och dialogiska.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning dÀr en SUM-elev, elev med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gÀller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lÀrande i undervisningsprocessen Àr ocksÄ nÄgot som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i Ärskurs ett. Fallstudien innehÄller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundlÀggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka ocksÄ har filmats. Till analysen anvÀnds Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Titel: Gap mellan praktik och normativ teori? - En studie av informationsanvÀndningunder strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretagBakgrund och problem: Johnson och Kaplan startade genom sin kritik mot atttraditionell ekonomistyrning tillhandahÄller och utgÄr frÄn framförallt finansiellinformation som Àr för aggregerad, för kortsiktig och för sent tillgÀnglig, det som komatt kallas för "relevance lost"-debatten. Normativ teori har dÀrefter vidareutvecklatkritiken och fört fram motiv till att anvÀndningen av finansiell informationbör kompletteras med mer icke-finansiell information. Finns det en överensstÀmmelsemellan företags agerande och normativ teori? Problemet formuleras dÀrmed sÄsom:AnvÀnder företag finansiell och icke-finansiell information vid strategiarbetet i denutstrÀckning och med de motiv som normativa teorier föresprÄkar?Syfte: Studiens första syfte Àr att jÀmföra företags anvÀndning av finansiell och ickefinansiellinformation vid strategiarbetet med de normativa teoriernasrekommendationer.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka teoribildningen kring teknik- och taktikutvecklingens inbördes pÄverkan och beroende i utvecklingen av moderna marina system. Undersökningen skall ge förslag pÄ hur den kausala samverkan frÄn teknik till taktik kan förklaras för de tvÄ utvalda typfallen, och dÀrigenom bidra till formuleringen av en teori för sambandet. Eftersom teoribildningen inom omrÄdet prÀglas av mestadels oproblematiska empiriska beskrivningar av sambandet har författaren nÀrmat sig problemet genom att formulera ett antal hypoteser som prövas mot tvÄ utvalda fall hÀmtade frÄn den svenska marinen.Studien visar att inte bara storleken pÄ den nya teknik som implementeras inverkar pÄ dess förmÄga att pÄverka taktiken, utan Àven organisatoriska förutsÀttningar för att bedriva en medveten taktikutveckling samt karaktÀristiken pÄ den taktik inom vilken den nya tekniken implementeras. För undersökningen har författaren skapat ett.

Syfte: Syftet Àr att skapa ökad förstÄelse för vilka konsekvenser som kan uppstÄ för medarbetarna till följd av att snabbvÀxande företag mÄste gasa och bromsa samt ge förslag pÄ hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer pÄ tre snabbvÀxande företag, med en chef och tvÄ medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanstÀllt det utefter tre teman: tempovÀxling, pÄverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrÄn bÄde chef- och medarbetarperspektiv. InnehÄllet i kapitlet Àr rÄdata av vad vÄra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vÀvt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förÀndringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förÀndringsprocesser, förÀndringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

Syftet med denna studie var att undersöker hur behandlare reflekterar över sitt bemötande av individer som missbrukar cannabis som primÀr drog. Vidare undersöks hur behandlaren individanpassar behandlingen för ungdomarna samt vilka egenskaper som Àr bra för en behandlare att besitta. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Undersökningen gjordes av semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av fyra behandlare inom missbruksvÄrden som arbetar medungdomar som frÀmst brukar cannabis. Studien utgickifrÄn Moira von Wrights relationella teori om det relationella perspektivet som Àr ihop vÀvt med Donald Schöns teori om den reflekterande praktikern.

This essay deals with the relationship between the influx to higher education and the situation on the labor market in Sweden. It also examines whether overeducation as a phenomenon is present among Swedish academics and if there is any obvious discrimination between the sexes. The Swedish government has an outspoken goal that at least 50% of every age group shall undergo an academic education. Therefore, they have expanded the possibilities ofobtaining one. We have used three economic theories to investigate the subject of this thesis and applied these on the statistics of 4 different educations.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Uppsatsen syfte var att öka förstÄelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill sÀga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frÄgestÀllningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrÄn Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

Institutionellt Ă€gande ? Ägaransvar eller Ă€garinflytande? Det institutionella Ă€gandet har ökat dramatiskt under de senaste Ă„ren, vilket i Sverige lett till mĂ„nga debatter dĂ„ institutionella Ă€gare inte anses utöva vad som benĂ€mns ?Ă€garansvar?, det vill sĂ€ga utöva aktivt Ă€gande. DĂ„ det finns olika sĂ€tt att definiera ?Ă€garansvar? och Ă€garaktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad Ă€gare gör nĂ€r de Ă€ger. Av sĂ€rskilt intresse Ă€r fondbolagen, dĂ„ de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt pÄ samhÀllet. Med begreppet menas att man som konsument tar stÀllning i etiska frÄgor och genom sina konsumtionsval försöker pÄverka marknad och politik. Huruvida detta Àr ett bra sÀtt för att förÀndra produktionen, diskuteras i forskarvÀrlden. Naturskyddsföreningen Àr en miljöorganisation i Sverige som till viss del anvÀnder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen stÀller sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna instÀllning förÀndrats mellan 1980-2012.