Konsumenten som miljöaktivist - en kvalitativ studie om Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion
Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.