Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Syftet med studien Àr att undersöka teaterlÀrares didaktiska syn pÄ Àmnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas arbete i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlÀrarna för sin undervisning i Àmnet teater pÄ gymnasieskolan? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarna i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielÀrare i teater. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna stÀlls resultaten mot tidigare forskning med fokus pÄ perspektiv pÄ teater och drama.

Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förstÄelse för hur det Àr att driva ett nystartat företag samt vad som pÄverkar företagaren/företaget under de första Ären.Vad tycker företagare att de kan stöta pÄ för utmaningar under de första Ären?Hur utvecklas ett företag och vad kan hÀnda i det under de första Ären?Metod: Det Àr den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsÀttet som har anvÀnts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primÀrdata insamlad frÄn intervjuer pÄ ett induktivt arbetssÀtt. Teorin har insamlats frÄn litteratursökning pÄ högskolan i GÀvles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jÀmförelse mellan empiri och teori.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.

Att bara leva pÄ livsmedel frÄn vÀxtriket Àr en gammal företeelse, men begreppet vegan för de som bara Àter vegetabilier myntades först 1944. Man kan vÀlja att bli vegan av etiska, miljömÀssiga, hÀlsomÀssiga och ekonomiska skÀl, samt att valet av kost Àven kan vara ett uttryck för identitet. Syftet med studien Àr att belysa de problem som kan uppstÄ, för individen, till följd av en vegansk kosthÄllning och livsstil samt att lyfta fram de resonemang som visar hur dessa problem hanteras. Forskningsprocessen utgick ifrÄn grundad teori och data i form av intervjuer och observationer samlades in. Sex veganer intervjuades och tio restaurangmenyer observerades i syfte att hitta problem och lösningar.

Det Àr viktigt att ett företags informationssystem utför och uppfyller det företaget önskar. För att sÀkerstÀlla detta krÀvs utvÀrdering av informationssystem. Problemet för företag Àr dÄ att avgöra vilken utvÀrderingsmetod som Àr mest lÀmplig att anvÀnda för just den aktuella utvÀrderingssituationen.Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som beaktas nÀr val av utvÀrderingsmetod skall göras. För att besvara rapportens problemfomulering genomfördes en litteraturstudie dÀr en lista med faktorer togs fram som ansÄgs viktiga att beakta vid metodval. Det genomfördes Àven en fallstudie för att utifrÄn ett verkligt fall kunna jÀmföra teori mot hur metodval för informationssystemsutvÀrdering ser ut i praktiken.

Detta Àr en studie gjord pÄ en I Ur och Skurskola dÀr vi har kollat pÄ pedagogikens brister och fördelar kopplat till filosofen John Dewey och teoretikern Roger SÀljö..

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Denna studie fokuserar pÄ samverkan mellan Àldreomsorgens sektioner hemtjÀnst och hemsjukvÄrd i tvÄ vÀstsvenska kommuner. VÄra huvudfrÄgor Àr; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsÀttningar för samverkan ges det för medarbetarna? NÀr ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och frÀmjande faktorer för samverkan? Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med chefer pÄ tvÄ nivÄer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvÀrprofessionella grupper och gruppteori Àr applicerad pÄ materialet för att förstÄ fenomenet samverkan.Studien visar att det Àr mÄnga faktorer som spelar in för att Ästadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras pÄ ett medvetet och genomtÀnkt sÀtt och vi ser hur samverkan blir godtycklig nÀr det inte finns en medveten strukturering.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Det som motiverar en mÀnniska behöver inte motivera en annan, det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar en mÀnniskas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkÄr. Teorin som har anvÀnts Àr inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. UtifrÄn denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan lÄg till grund för pÄstÄendena i enkÀten. Metoden som anvÀndes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större pÄverkan Àn yttre motivation för ideellt engagemang.

Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ de svÄrigheter utifrÄn nyanlÀnda muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter pÄ nÀr de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material bestÄr av intervjuer med de nyanlÀnda muslimska kvinnorna och böcker. Jag anvÀnder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvÀrlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svÄrigheter ger det dem att de sjÀlvklara vanorna och vÀrderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare vÀrld inte Àr sÄ givet i den nya vÀrlden samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig frÄn det svenska sunda förnuftet med hjÀlp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det Àr teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprÀttande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sÄdana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rÀttvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare anvÀnds ett mer induktivtförhÄllningssÀtt till teorin.Teori: Studiens teori baseras pÄ lagstiftning och litteratur som berörrÀttvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det rÄder osÀkerhet i branschen gÀllandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprÀttas. Vidare förklaras tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt för de företag somfrivilligt vill upprÀtta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstÄr dilemman kopplade till vÀrdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..

BAKGRUNDJag tar i min bakgrund upp att det finns flera olika sÀtt att arbeta med sprÄk pÄ en förskolaoch att det finns tvÄ olika sÀtt att bli tvÄsprÄkig pÄ. Jag belyser Àven vad lÀroplanen förförskolan sÀger om sprÄkets plats i förskolan. I teori avsnittet Àr det Cummins teori som Àrrepresenterad, teorin tar bland annat upp att det Àr viktigt att anvÀnda bÄda sitt modersmÄl ochandra sprÄk.SYFTE:Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i en mÄngkulturell förskola?METOD:Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning, bÄde samtal - en sorts intervju ochobservation. Det Àr fyra observationer som genomförts pÄ tre tillfÀllen.