Varje studie av en verklig process eller ett verkligt system Àr baserat pÄ mÀtdata. Förr var den tillgÀngliga datamÀngden vid undersökningar ytterst begrÀnsad, men med dagens teknik Àr mÀtdata betydligt mer lÀttillgÀngligt. FrÄn att tidigare enbart haft fÄ och ofta osammanhÀngande mÀtningar för nÄgon enstaka variabel, till att ha mÄnga och sÄ gott som kontinuerliga mÀtningar pÄ ett större antal variabler. Detta förÀndrar möjligheterna att förstÄ och beskriva processer avsevÀrt.Multivariat analys anvÀnds ofta nÀr stora datamÀngder med mÄnga variabler utvÀrderas. I det hÀr projektet har de multivariata analysmetoderna PCA (principalkomponentanalys) och PLS (partial least squares projection to latent structures) anvÀnts pÄ data över avloppsvatten insamlat pÄ Hammarby Sjöstadsverk.PÄ reningsverken stÀlls idag allt hÄrdare krav frÄn samhÀllet för att de ska minska sin miljöpÄverkan.

Buller och vibrationsstörningar anses vara ett av jÀrnvÀgens allvarligaste miljöproblem. I Banverkets mÄl och riktlinjer för buller och vibrationer (Banverket, 2002) Äterfinns mÄlet att boende vid jÀrnvÀgen maximalt ska utsÀttas för 70dB(A) ljudnivÄ vid uteplats i anslutning till bostad. Vid speciellt utsatta fastigheter dÀr detta mÄl övertrÀds kan uteplatsen skÀrmas in för att komma till rÀtta med problemet. Detta examensarbete behandlar hur en bullerskÀrms prestanda och dess omgivning kan simuleras och analyseras med hjÀlp av Boundary Element- programvara. Boundary Element-Metoden Àr en numerisk liknande den mer kÀnda Finita Element-Metoden.

Detta examensarbete har utförts pÄ Peab division VÀst, en del av Peab-koncernen som Àr ett av Sveriges största byggföretag. Studien syftar till att ur ett byggföretags perspektiv identifiera vilka omrÄden som bör mÀtas med hjÀlp av indikatorer för att bli en hÄllbar samhÀllsbyggare.HÄllbar utveckling Àr ett begrepp och förhÄllningssÀtt som stÀndigt vÀxer och anpassas mot olika branscher. TankesÀttet Àr dock det samma oavsett bransch, att uppfylla dagens krav och behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Peab har fram till idag inte haft en tydlig strategi för hur företaget ska arbeta mot en hÄllbar utveckling, men i och med den nya visionen som togs fram hösten 2010 Àr tanken att företaget ska hitta ett arbetssÀtt att förhÄlla sig till. I samband med visionen framstÀlldes en definition som bygger pÄ begreppet hÄllbar utveckling och innehÄller riktlinjer för en hÄllbar samhÀllsbyggare.Peab vill uppnÄ en hÄllbar produktion, dÀr kan varje fÀrdigt byggprojekt ses som en slutprodukt.

Företaget Cejn AB har idag svĂ„rt att konkurrera prismĂ€ssigt pĂ„ marknaden nĂ€r det gĂ€ller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna Ă€r önskemĂ„let frĂ„n företagets sida att se efter om det gĂ„r att genomföra en stĂ€lltidsreducering pĂ„ maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har Ă€ven önskemĂ„l om att en checklista ska tas fram för hur stĂ€llarbetet ska gĂ„ till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. SkiftgĂ„ngen i cellen Ă€r idag tvĂ„skift och maskinerna Ă€r bemannade med en operatör per maskin och skift. NulĂ€gesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga stĂ€lltiden idag Ă€r pĂ„ ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod frĂ„n företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett stĂ€ll, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske pĂ„ under tio minuter.

FörbÀttringsprogrammet Sex Sigma vars problemlösningsmetodik innefattar en rad olika statistiska metoder har fÄtt stort genomslag de senaste Ären. Studier visar dock att anvÀndandet av statistiska metoder inom svensk industri Àr begrÀnsat. För att studera hur dessa kan anvÀndas i ett verkligt fall inom svensk industri görs i detta examensarbete en fallstudie vid ABB Components i Ludvika. ABB Components tillverkar bland annat genomföringar för transformatorer och kraftlÀnkar. För att en genomföring ska kunna sÀttas i drift krÀvs att de dielektriska förlusterna i genomföringen inte överskrider ett visst grÀnsvÀrde.

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

PÄ Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel, har flygplan och robotar utprovats sedan 1958. Provplatsen har VÀsteuropas största provomrÄde över land, med en area pÄ över 1600 kvadratkilometer. Radar, Kinoteodoliter, Telemetri och Kameror anvÀnds för att övervaka provobjektens rörelser. Att kunna följa robotbanan och lagra positionsdata Àr en vÀsentlig del av provningsverksamheten.All positionsdata samlas in av ledningsprogramvaran, BAPS, och anvÀnds för att i realtid presentera positionsdata pÄ en karta till stöd för provledaren. Samma data kan sedan bearbetas för att generera mera exakta positionsuppgifter i efterhand.2001 infördes ett nytt geodetiskt referenssystem i Sverige, SWEREF99.

Det Àr inte alltid lÀtt att förstÄ varför ett företag presterat som de gjort genom att endast lÀsa igenom Ärsredovisningar. UtÄt skryter oftast företag med strukturerade arbetsmodeller men sÀllan Àr det hela sanningen. För att bilda sig en komplett uppfattning om ett företags affÀrsmodell och framgÄngsfaktorer krÀvs det djupare analys. En affÀrsmodell Àr ett företags DNA som sÀtter fingret pÄ exakt vad konceptet bakom företagets mÄl och vision Àr. Det Àr en karta pÄ hur ett företag tÀnkt bedriva en verksamhet och pÄ vilka grunder.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

NĂ€r man sĂ€ljer hela eller delar av sitt aktieinnehav, kan detta ha flera orsaker. Man kan t ex ha behov av likvida medel, man kan anse att kursen Ă€r fördelaktig för att sĂ€lja eller köpa eller man kan sĂ€lja aktier av skatteskĂ€l.Privatpersoner kan numera göra aktieaffĂ€rer sjĂ€lva, utan att en aktiemĂ€klare medverkar, men man mĂ„ste vara medveten om att det alltid Ă€r ett risktagande vid placering av medel i aktier.Kunskap om aktier och dess risker Ă€r ett mycket viktigt redskap för handel med aktier och att förstĂ„ riskerna med att spara i aktier Ă€r alltsĂ„ vĂ€ldigt viktigt. Att eliminera riskerna med aktiehandel helt, dĂ€remot, gĂ„r inte.Olika metoder finns för att kunna förutsĂ€ga risktagandet av ett visst företags aktier och hĂ€r kan det vara av intresse att se om informationen man kan fĂ„ om enskilda aktier kan tolkas, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt minimera de risker som uppkommer genom aktieköp. Man kan dĂ€rför frĂ„ga sig:Är t ex riskmĂ„ttet betavĂ€rdet för en aktieportfölj ett tillförlitligt riskmĂ„tt sett till förvĂ€ntat utfall jĂ€mfört med verkligt, eller ska man kanske titta pĂ„ nĂ„got alternativt riskmĂ„tt för en mer rĂ€ttvisande bild av risken?Analys av material i denna undersökning, grundas pĂ„ information som starkt hör samman med riskmĂ„ttet beta.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rĂ„dets förordning omtillĂ€mpning av internationella redovisningsstandarder, den sĂ„ kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillĂ€mpas i noterade bolagskoncernredovisningar frĂ„n och med 1 januari Ă„r 2005. Redovisning enligt IFRS innebĂ€r i stortatt tillgĂ„ngar i större utstrĂ€ckning skall vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde istĂ€llet föranskaffningsvĂ€rde, samt ökade krav pĂ„ tillĂ€ggsupplysningar. Bolag som ingĂ„r i en koncern Ă€rsjĂ€lvstĂ€ndiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillĂ€mpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem dĂ„ det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvÄra skatteplanering genom transaktioner med lÄgbeskattade utlÀndska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebÀr att en delÀgare i ett lÄgbe-skattat utlÀndskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes mÄlet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rÀtten. Undantagsregeln gav delÀgaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ?verklig etablering frÄn vilken en affÀrsmÀssigt motiverad verksamhet bedrivs.? Den ordalydelsen som införlivades i svensk rÀtt skiljde sig frÄn den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes mÄlet.

Det intrÀffar ett ökande antal brÀnder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbrÀnder i genomsnitt tre gÄnger varje vecka. De flesta av dessa brÀnder uppstÄr i bussens motorrum. Att installera ett vÀl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet Àr dÀrför en viktig sÀkerhetshöjande ÄtgÀrd. För nÀrvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvÀrdera brandslÀckningsslÀcksystem i bussar.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som fÄr akuta ekonomiska problem pÄ grund av sina vÀrderingar av immateriella tillgÄngar tillÀgnas denna studie att belysa hur detta tillgÄngsslag förÀndrats i och med en Àndring av vÀrderingsregler Är 2005. RegelÀndringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att vÀrdet istÀllet endast fÄr justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgÄngen Àr abstrakt att vÀrdera och ju större del den har av koncernbalansrÀkningen desto viktigare Àr vÀrderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvÀgagÄngssÀtt och regelverk för vÀrdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande vÀrderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgÄngar förÀndrats i koncernbalansrÀkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur pÄverkar regelÀndringen den rÀttvisande bilden för lÀsaren?Syftet: Syftet med denna studie Àr att utreda hur regelÀndringen pÄverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansrÀkningar som utgörs av immateriella tillgÄngar.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstÄr i samband med rörelseförvÀrv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvÀrvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgÄngar. En goodwillnedskrivning pÄverkar inte företagens kassaflöden, som Àr en viktig faktor vid investerares vÀrdering av företagen, men visar pÄ att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. NÀr goodwill nedskrivningstestas Àr det flertalet subjektiva bedömningar frÄn ledningen som kan ha en stor pÄverkan pÄ slutresultatet, dÄ regelverket lÀmnar utrymme för osÀkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istÀllet för att Ärligen skrivas av planmÀssigt kan Àven innebÀra problem för revisorer dÄ berÀkningen av verkligt vÀrde kan vara komplext inom vissa omrÄden. Uppsatsens problemformulering Àr; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svÄrigheter gÀllande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrÄn ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.