Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag pÄ att börsnoterade företag ska tillÀmpa IFRS i sin koncernredovisning. En av de största förÀndringarna efter införandet av IFRS- förordningen Àr att vissa tillgÄngar nu skall vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för historiskt anskaffningsvÀrde. En av de berörda tillgÄngarna Àr goodwill dÀr företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden Àr i nulÀget kommer goodwillvÀrdena i mÄnga fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebÀra negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill Àr dock inte helt problemfri, utan reglerna lÀmnar utrymme för subjektiva bedömningar.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

En gruva kan orsaka stor pÄverkan pÄ den omgivande miljön, bland annat pÄverkas grundvattennivÄerna kring gruvan eftersom den lÀnspumpas. För att fÄ starta en gruva i Sverige mÄste tillstÄnd erhÄllas och dÄ krÀvs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att pÄverka omgivande grundvatten. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt pÄverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den hÀr studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör berÀkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.GrundvattenavsÀnkningen berÀknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprÀtta sina koncernredovisningarenligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).Syftet med standarderna Àr att kapitalmarknaden effektiveras genom att jÀmförbarhetenav redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden förbÀttras. IFRS 2 Àr den andra standardensom IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogramvilka Àr ett sÀtt för arbetsgivaren att rekrytera, behÄlla och motivera medarbetare.Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram pÄgrund av IFRS 2. Detta dÄ IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogramoch dÄ detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen pÄ grund avkostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklarahur svenska bolag förhÄller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan pÄ svenska bolagsval att ha kvar optionsprogram.

En körsimulator Àr en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens vÀg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger pÄ en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren pÄ tre skÀrmar. I dagslÀget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sÄdan modell.En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i vÀrlden.

Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.

Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

Problem:  I vilken mĂ„n och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur pĂ„verkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mĂ„n och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillĂ€mpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa pĂ„verkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer dĂ€refter att appliceras pĂ„ ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som anvĂ€nds vid fattandet av strategiska beslut pĂ„verkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgĂ„tt frĂ„n en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angĂ„ende beslutsstödssystem med teori rörande frĂ€mst strategi och beslutsprocesser. DĂ€refter har vi genom att applicera detta ramverk pĂ„ ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillĂ€mpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet pÄ jÀmförbar redovisning mellan lÀnder ökat. EU har dÀrför som mÄlsÀttning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rÄdet en förordning om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 Àr det krav pÄ att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillÀmpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svÄraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna pÄ undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det ocksÄ finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att fÄr en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invÄnare, turism och företagsetableringar.

Beslutsfattande Àr nÄgot som ofta förekommer i företag, inför 2014 mÄste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlÀtta och förbÀttra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta pÄ vilka aspekter som Àr viktiga att beakta och som pÄverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in pÄ vÄr problemformulering som lyder: Hur vÀljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och dÀr syftet med studien Àr att försöka skapa en större förstÄelse för vilka aspekter det Àr som pÄverkar företag i valet av regelverk.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.