Identifiering av påverkande faktorer för dielektriska förluster i genomföringar
en fallstudie enligt DMAIC vid ABB Components
Förbättringsprogrammet Sex Sigma vars problemlösningsmetodik innefattar en rad olika statistiska metoder har fått stort genomslag de senaste åren. Studier visar dock att användandet av statistiska metoder inom svensk industri är begränsat. För att studera hur dessa kan användas i ett verkligt fall inom svensk industri görs i detta examensarbete en fallstudie vid ABB Components i Ludvika. ABB Components tillverkar bland annat genomföringar för transformatorer och kraftlänkar. För att en genomföring ska kunna sättas i drift krävs att de dielektriska förlusterna i genomföringen inte överskrider ett visst gränsvärde. Förlustfaktorn som mäts kallas tangens delta. I dagsläget tillverkar ABB Components genomföringar vars tangens delta-värden ligger nära det tillåtna gränsvärdet och dessutom varierar en del, vilket medför extra kostnader för omarbetning, omprov och försenade leveranser. Examensarbetet syftar till att tillämpa problemlösningsmetodiken DMAIC och förbättringsverktyget försöksplanering och exemplifiera hur dessa kan användas för att minska antalet genomföringar lindade i remslindningen som inte uppfyller kraven för tangens delta. Examensarbetet har avgränsats till att studera tillverkningsfaktorer samt att titta på tillverkningen av kondensatorkroppar och inte på de faktorer som kommer in vid montering av genomföringen. Genom användandet av DMAIC och försöksplanering har en förståelse för problemet byggts upp på fakta och slutsatser har baserats på statistiskt säkerställda analyser, vilka legat till grund för lösningen av problemet. Resultatet av fallstudien visar att ju mer kondensatorkroppens isolationsmaterial torkas, desto lägre blir genomföringens tangens delta- värde. Förtorkning av isolationsmaterial, förvärmevalsens temperatur och tubering av kondensatorkroppen är de produktionsparametrar som har störst inverkan på en genomförings tangens delta. Ett samband mellan tangens delta och luftfuktighet vid lindning av kondensatorkroppen har också identifierats. För att sänka värdet på tangens delta vid remslindning bör avfuktningen förbättras i lindningsrummet så att absoluta fukthalten i rummet kan hållas kring 3,0g/m³ vilket bör minska problemen. Som andra åtgärd bör lindningsmaskinerna byggas om, antingen genom att montera en andra förvärmevals eller genom att bygga om den nuvarande valsens upphängning så att anliggningsytan mellan valsen och pappersremsorna kan ökas. Vidare bör möjligheten att bättre styra och sänka pappersspänningen undersökas då det kan resultera i lägre tangens delta-värden. Tillförsel av värme under vakuumtiden bör också undersökas då det skulle kunna förbättra möjligheten att driva ut fukt under tuberingsprocessen.