Sök:

Verkligt elevinflytande

dess påverkan av elevernas intresse,
motivation och attityd för kärnämnet samhällskunskap


Inom yrkesprogrammen på gymnasieskolan tycks det råda en motsättning mellan karaktärs- och kärnämnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet på att det verkligen råder problem är synen på kärnämnena kontra karaktärsämnena hos elever och lärare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som väljer något av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kärnämnen i utbildningarna. Undervisningen i kärnämnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. Från lärarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kärnämne nå de för ämnet uppsatta målen. Egna iakttagelser gjorda under vår första praktikperiod vid en gymnasieskola kunde bekräfta att elevernas huvudsakliga värderingsgrund av de olika ämnena i deras utbildning var den upplevda meningen eller betydelsen av själva ämnet. Vi uppfattade det som om eleverna på de yrkesförberedande programmen inte ansåg att kärnämnena, däribland samhällskunskap, var meningsfulla, viktiga och intressanta, i alla fall jämfört med karaktärsämnen. Eleverna ansåg vidare inte att de skulle komma att ha så stor nytta av kunskaper inom kärnämnena. Syftet med vårt utvecklingsarbete var att pröva om ökat elevinflytande, vad gäller arbets- och examinationsformer, förändrade elevernas motivation, attityd och intresse för kärnämnet samhällskunskap. Undersökningen genomfördes under nio veckor i en klass bestående av 19 elever från de yrkesförberedande programmen i gymnasiets årskurs två. För att avgöra om ett fritt val av arbets- och examinationsformer medförde några förändringar använde vi oss av två enkätundersökningar och intervjuer. Resultatet av undersökningen visade att elevernas motivation, attityd och intresse till ämnet under undersökningsperioden förändrades i en positiv riktning. Den förändringen kunde dock inte enbart förklaras av att eleverna beretts möjlighet att fritt välja arbets- och examinationsformer utan andra faktorer påverkade också resultatet. De andra förklaringsfaktorerna utgjordes till största delen av den förändring i elevernas ordinarie studiesituation som vår medverkan och vårt utvecklingsarbete medförde: eleverna fick bland annat två nya handledare och dessutom behandlades ett nytt ämnesområde i samhällskunskapen. Vi kan dock konstatera att elevinflytande vad gäller ämnesinnehåll, arbetsmetoder och examinationsformer är viktigt för elevernas intresse, motivation och attityd för kärnämnet samhällskunskap men andra faktorer som till exempel variation och förnyelse i elevernas studiesituation är också betydelsefulla.

Författare

Conny Modig Linda Rantatalo

Lärosäte och institution

Luleå/Lärarutbildning

Nivå:

"Övriga arbeten". Övriga arbeten, t.ex projektarbeten.

Läs mer..