Ett centralt beslut inom sjöfarten Àr valet mellan spotkontrakt, korta kontrakt, och tidsbefraktningskontrakt, lÄnga kontrakt. I dagslÀget fattas beslut, av redaren eller en analytiker, som ofta baseras pÄ kÀnsla och intuition. Problematiken innebÀr att en valmöjlighet att avvakta att binda upp fartyget pÄ en lÄng tidsperiod, och dÀrmed missa en eventuell marknadsuppgÄng i fraktpriser, bör ha ett vÀrde. Denna uppsats utgÄr frÄn grundlÀggande optionsteori för att konstruera en modell med hjÀlp av reala optioner, som ska kunna fungera som ett komplement vid beslutssituationen. Realoptionsmodellen testas pÄ simulerad data för att undersöka om dess egenskaper överensstÀmmer med de teoretiskt önskvÀrda.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och skapa förstÄelse för vilka framgÄngsdrivarna Àr för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen bestÄr av ett antal framgÄngsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestÄende konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgÄng, nÄgot som vi sjÀlva definierat med fyra olika mÀtbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, stÀllning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts pÄ tre olika företagsekonomiska instituitioner dÀr intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning pÄ respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgÄngsrika de Àr enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap Àr tvÄ viktiga framgÄngsdrivare. Dessa tvÄ drivare kan en institution erhÄlla genom finansiella resurser.

Revisorers oberoende Àr ett av de mest omdiskuterade omrÄdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehÄllande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehÄller en sÄ kallad analysmodell. RÀtt tillÀmpad ska modellen fungera som ett hjÀlpmedel för revisorerna och revisionsbyrÄerna vid hanteringen av oberoendefrÄgor. UtifrÄn de skillnader som finns mellan de tvÄ lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förÀndrats? Har lagÀndringen inneburit sÄdana förÀndringar, vilket motiverar lagÀndringen sÄhÀr i efterhand?VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frÄgestÀllningar betrÀffande deras opartiskhet och sjÀlvstÀndighet, utifrÄn de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen.

Bakgrund: Missfall rÀknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvÄrdnadsbehov efter missfall bestÄr av bÄde fysiska och psykiska aspekter. KÀnslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod kÀnslorna under en lÀngre tid. Kvinnorna som fÄtt missfall upplevde ofta att deras omvÄrdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensomrÄde innefattar tillgodoseende av bÄde fysiska och psykiska omvÄrdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvÄrdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgÄ ett missfall pÄverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Titel: DART- en modell för vÀrdesamskapande - En studie i hur fastighetsmÀklare och kunder samskapar vÀrdeNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Lizbet Brittsten och Sanna PickelnerHandledare: Jens Eklinder - Frick och Jonas MolinDatum: 2015 ? MajSyfte: Att kunder intresserar sig för ett vÀrdeskapande tillsammans med företagen och vill delta allt mer i affÀrsprocesser, framför allt i tjÀnstesektorn, ligger i tiden. DÄ vi bÄda kommer arbeta i en tjÀnstebransch dÀr det krÀvs samarbete med kunder, vÀcktes vÄrt intresse att fördjupa oss i Àmnet. Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett företags- och kundperspektiv öka förstÄelsen för hur delarna dialog, access, riskbedömning och transparens pÄverkar vÀrdesamskapandet i en sÀljprocess mellan tjÀnsteföretag och kunder. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod.

Vi har valt att inrikta oss pĂ„ försĂ€kringsbolag, dĂ„ speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försĂ€kringsbolag prĂ€glas av att kunderna Ă€r dess Ă€gare. FörsĂ€kringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjĂ€nstebolag sĂ€llan tas upp under vĂ„r utbildning, men Ă€ven pĂ„ grund av att försĂ€kringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försĂ€kringsbolag i allmĂ€nhet, utan vĂ„rt intresse vĂ€cktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försĂ€kringsbolag idag gĂ„r mycket bra och det sker stora förĂ€ndringar i dessa bolag.

Den hÀr studien fokuserar pÄ smÄ lokala företag och deras varumÀrkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klÀdes- och modebranschen och deras strategier som de tillÀmpar för att bygga upp och stÀrka sina varumÀrken. I inledning sÄ finns det en introduktion till vÄrt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger smÄ lokala företag upp sitt varumÀrke?UtifrÄn insamlad teori presenterar vi vÄr egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

I det hÀr arbetet presenteras en stokastisk risk modell som beskriver utvecklingen av tillgÄngar och skulder i ett försÀkringsbolag. Modellen har anvÀnts till att studera förÀndringen av dierensen mellan tillgÄngarna och skulderna och den har Àven anvÀnts till att undersöka konkurshÀndelser, mer specikt sÄ har den mest troligaste konkursorsaken bestÀmts MLRE, dÄ riskerna antagits vara multivariat normalfördelade. Resultaten visade pÄ att förÀndringen beskrivs av en normalfördelning och att MLRE bestod av en kombination av lÄga vÀrden hos riskfaktorerna..

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.

Syfte: VÄrt syfte Àr att testa Liu/Fangs maktbaserade modell för projektledning för att se om den Àr applicerbar pÄ ett företag verksamt i Sverige.Slutsatser: Den maktbaserade modellen för projektledning ger en bild som i stora drag överensstÀmmer med vÄr empiri. Den behöver emellertid kompletteras med maktinverkan frÄn projektexterna faktorer. Dessutom behöver den ta hÀnsyn till det vi valt att benÀmna som "informationsmakt"..

Under de senaste 10 Ären har kostnaderna inom hÀlso- och sjukvÄrden i Sverige ökat med 20 procent. Förklaringen antas ligga i att medellivslÀngden bland befolkningen stÀndigt ökar, att vÄrdtillfÀllen gÀllande psykisk ohÀlsa i Sverige blir allt fler samt att sjukdomsfallen idag Àr allt mer komplexa. I och med att hÀlsocentraler Àr första instansen inom hÀlso- och sjukvÄrden innebÀr dessa faktorer att antalet lÀkarbesök pÄ hÀlsocentraler ökar. Dessa faktorer leder till ökade kostnader för hÀlsocentralerna och indikerar att det Àr viktigt för hÀlsocentraler att vara medvetna om sina kostnader.Activity Based Costing (ABC) anses vara en metod som kan göra organisationer inom hÀlso- och sjukvÄrden mer kostnadsmedvetna i och med att ABC har visats vara ett pÄlitligt verktyg för att kartlÀgga verksamhetens kostnader. Samtidigt har det i litteraturen lyfts fram att utvecklandet av ABC-modellen kan vara bÄde tids- och resurskrÀvande för dessa organisationer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Panta rhei - analys av dynamiska branscher Författare: Linda Bengtsson, Camilla Pernvi Handledare: Professor Claes Svensson Problemformulering: Med vÄr uppsats vill vi ge ett bidrag till branschteori genom att utveckla en branschanalysmodell för dynamiska branscher. För att företag ska kunna identifiera dagens och framtidens konkurrenter samt finna lönsamma konkurrenspositioner, finns det behov av ett nytt sÀtt att se pÄ branscher. Vilka Àr de krafter som pÄverkar en bransch? Hur ser kopplingarna mellan krafterna ut? Hur pÄverkar krafterna branschstrukturen och branschens utveckling? Vi vÀljer att illustrera vÄr analysmodells funktion med hjÀlp av bankbranschen, dÄ de stora förÀndringarna pÄ den internationella och svenska bankmarknaden gör den till en dynamisk bransch. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla en branschanalysmodell, vilken tar hÀnsyn till de krafter som pÄverkar dagens dynamiska branscher.

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.