Svensk flyktingpolitik Àr ett komplext politikeromrÄde. Det handlar inte enbart om Sverige utan mÄste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, dÀr FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmÀnna deklaration om mÀnskliga rÀttigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik Àr rÀtten att söka asyl.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Detta Àr en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, ellermer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodellav ett nÀtverk. Arbetet har tÀckt bÄde konstruktion av modellen ochen undersökning av mÀnskliga spatiala förmÄgor, metaforer och mentalamodeller.Undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av tvÄ delar, observation och entÀnka-högt metod. Resultat frÄn undersökningen gav intressanta resultatangÄende bÄde grÀnssnittet och kopplingen mellan försökspersonernasmentala modeller och den presenterade metaforen..

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Med vÄr uppsats visar vi hur det med hjÀlp av Lagranges metod gÄr att tafram en matematisk modell av rotationsfasen i ett slÀggkast. SlÀggkastarenoch slÀggan utgörs i uppsatsen av en sammansatt stelkroppsmodell. Vi tarfram kastarens rörelseekvationer vilka vi fÄr genom Lagranges ekvation. Iuppsatsen har vi hÀrlett Lagranges ekvation genom Newtons andra lag ochHamiltons princip. Resultatet av modellen presenteras i form av en plot iMatlab av slÀgghuvudets position under olika tider under rörelsen..

Sedan 1996 Àr HIV/AIDS den frÀmsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte Àr ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande Ärtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten pÄ 1990-talet en av vÀrldens snabbaste. FrÄn att ha varit ett av de tio fattigaste lÀnderna i vÀrlden utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka nÄgra av de makroekonomiska konsekvenserna Àr för ett land dÀr en av fyra bÀr pÄ den livshotande sjukdomen.

I denna studie har vi utvecklat, testat och utvÀrderat ett uppföljnings-instrument som följer upp personalens anvÀndning av och uppfattning om informationssystemen i en socialförvaltning. Uppföljningsinstrumentet Àr utformat utifrÄn en redan etablerad modell (Information Systems Success Model). InhÀmtningsdelen har vi utformat i form av en enkÀt. Analys och redovisningsdelen har vi utformat utifrÄn modellen. Uppföljningsinstrumentet kan anvÀndas som en del i en socialförvaltnings kontinuerliga förbÀttringsarbete och krÀver inga förkunskaper i informatik eller informationslogistik för att anvÀndas..

Utvecklat en modell för att med hjÀlp av ABC-metoden fördela kostnader för en IT-avdelning och pröva modellens tillÀmpbarhet pÄ ett fallföretag. DÄ fallföretaget har en betydande IT-avdelning dÀr problem med kostnadsfördelning pÄtrÀffas, var de lÀmpat för att testa modellen pÄ. Uppsatsen resulterar i tvÄ slutsatser. Fallföretaget bör tidsredovisa för att lÀttare kunna kostnadsfördela. Dessutom presenteras en modell som kan tillÀmpas i företag som Äterfinns i liknande situationer..

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

Dagens ökade krav pÄ effektivisering och kostnadsmedvetenhet skapar behov av att enklare och mer affÀrsmÀssigt kunna anskaffa IT-stöd. Fler och fler företag pÄ marknaden erbjuder sina kunder att köpa IT-stöd paketerat som tjÀnster levererade via Internet. FMV:s inriktning och strategi Àr att i allt större utstrÀckning köpa IT-stöd som tjÀnster dÄ mÄlet Àr att minska IT-kostnaderna. Problemet inom FMV Àr att arbetssÀttet och styrmodellerna inte anpassats till anskaffning av tjÀnster vilket resulterar i svÄrigheter att styra och följa upp avtal samt problem att dimensionera och planera IT-projekten. Arbetet inleddes med en förstudie för att kartlÀgga hur IT-enheten arbetar.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okÀnslighet för lÄntagares riskattribut. Empiriska undersökningar sÄ som Arak, Corcoran 1996 visar hur lÄga risker hos kreditvÀrdiga aktörer passerar ouppmÀrksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de lÄga riskerna vilket speglas i lÀgre kreditkostnader för de kreditvÀrdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmÄga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissÀttningsmodeller.

Under de senaste Ärtionden har en stor förÀndring skett hos familjers olika sÀtt att förhÄlla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen pÄ 8-timmar Àr inte lÀngre normen, och den framvÀxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anstÀlld kan fÄ tillgÄng till allt arbete 24/7. En följd av dessa förÀndringar Àr att efterfrÄgan pÄ familjerelaterande- och hushÄllsnÀratjÀnster har ökat bÄde för mÀn och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som pÄvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har bÄde negativa konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. DÀrför Àr det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anstÀlldas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.