Sök:

Sökresultat:

4796 Uppsatser om Omvärld och socialt företag - Sida 13 av 320

UtvÀrdering av Belöningssystem : Vad Àr dess roll i företag verksamma i Sverige?

Denna kvalitativa studie genomfo?rdes fo?r att underso?ka vilken roll utva?rdering av belo?ningssystem har i fo?retag verksamma i Sverige. Studien utga?r fra?n teorin Evidence- Based Practice och dess underkategorier som specifikt behandlar belo?ningssystem. Dessa teorier applicerades pa? data inha?mtad fra?n intervjuer med personer ansvariga fo?r belo?ningssystem pa? olika fo?retag.

Socialt stöd och psykisk hÀlsa : Gymnasieelevers sjÀlvskattade psykiska hÀlsa och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Intellektuellt kapital - En svÄrfÄngad vÀrdeskapare

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

Skillnader kring socialt stöd i ensamarbete och grupparbete och socialt stöd i samband med arbetstillfredsstÀllelse

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.

HÄll i hatten! : Hattfo?retaget Tonaks mo?jligheter att sta?rka sitt varuma?rke pa? en mogen marknad

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

Heterosexuell normativitet & socialt arbete : om relationen mellan normativa strukturer och social förÀndring

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

GÄrdagens rester - morgondagens tillgÄngar : En uppsats om cirkulÀr ekonomi

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

SVENSKA SMES SOCIALA ANSVARSTAGANDE I KINA : En fallstudie av tre smÄ- och medelstora företags pÄverkan pÄ sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur smÄ- och medelstora företag arbetar inom omrÄdet i Kina dÀr socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men ocksÄ har kommit att uppmÀrksammas i allt större grad pÄ senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det Àr ingen sjÀlvklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande pÄ grund av avsaknad av forskning pÄ omrÄdet. Studien syftar dÀrför till att beskriva och analysera hur svenska smÄ- och medelstora företag pÄverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnÄ studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer frÄn olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket lÄg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istÀllet till finansiella mÄl. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillvÀxt av kineser i allmÀnhet och för att kunna pÄverka kinesiska intressenter behöver företagen dÀrför pÄvisa en ekonomisk nytta med det.

"Det beror pÄ..." : Ett bemanningsföretags arbete med socialt stöd till sina uthyrda medarbetare

Att vara anstÀlld i ett bemanningsföretag innebÀr ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegrÀnsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar ocksÄ att tillfÀlligt inhyrd personal krÀver mer stöd Àn vad till exempel tillsvidareanstÀllda behöver. Den hÀr studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anstÀllda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrÄn de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anstÀlldas personlighet och lÀngden pÄ uppdragen Àr avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker..

Du och jag i ett socialt samspel : En vision eller verklighet?

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Socialt kapital pĂ„ tvĂ„ sidor Öresund - en studie utifrĂ„n konstruktionen av ett Socialt Kapital Index

The main objective of this paper has been to construct a way to measure the level of social capital in a society. Based on a theory which describes the ideal society have I herein tried to find out to what extent the Swedish and Danish communities correspond to this model. The theoretical foundation consist of several different levels of analysis, and I have indeed found there to be consideral differences between the two nations on these different levels. The paper however conclude that these differences even out to add up to a Social Capital Index that is remarkably similar. A result which is to be interpreted as one nation being about as close to the ideal situation from a social capital point-of-view as the other..

Forskning och utveckling i skatter?tten: En kritik av FoU-avdrag p? socialavgifter

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Är kapitalstruktur branschspecifikt? : En studie om kapitalstrukturen i olika branscher pa? den svenska marknaden

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Betydlesen av motion, Kasam och socialt stöd kopplat till hÀlsa och stress

MĂ„nga faktorer har pĂ„visats pĂ„verka individers hĂ€lsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för vĂ€lbefinnandet i form av uppskattad hĂ€lsa, upplevd stress-energinivĂ„ och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och Ă„lderskillnader studerades. En enkĂ€t med frĂ„gor om sjukskrivning, motion, upplevd hĂ€lsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare frĂ„n tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hĂ€lsa, stress-energi och socialt stöd.

Inflationens avtryck i svenska f?retags finansiella rapporter

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->