Styrketräning bland barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat gällande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av träning skall införas redan hos barn i 7-8 års ålder. Tidigare studier har bland annat visat på skador på epifysskivorna, samt att den låga nivån könshormon skulle leda till att ingen muskeltillväxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos barn och ungdomar under 18 år samt undersöka begränsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att kartlägga internationella och nationella rekommendationer för hjärtscreening samt ta reda på hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjärtscreening.På vilket sätt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjärtscreening?Hur ser specialidrottsförbunden på vem som tar ansvar för genomförandet av hjärtscreening?Hur arbetar specialidrottsförbunden för att få ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjärtscreening till sina elitidrottare? MetodDenna studie är en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har använts är en explorativ intervju med öppna, strukturerade frågor. Samt den ?riktat öppna? intervjun.

Detta är en kvalitativ undersökning om brobyggande mellan katolska och protestantiska ungdomar i Belfast på Nordirland, samt en inblick i deras livsvärld i arvet efter den långvariga konflikt som har ägt rum i området. Våldsamheterna har taggats ner avsevärt gentemot hur det brukade vara för bara ett par decennier sedan och man hör inte lika mycket om det längre. Jag ville se hur det ser ut idag, och ur det sociala perspektivet få en liten inblick i Belfastungdomarnas livssituation. Fokusen skulle dock ligga på brobyggande och fredsarbete i detta område bland ungdomarna och den nya generationen. Jag valde ut tre organisationer som arbetar med ungdomar på gräsrotsnivå.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde.

Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år.

The essay depicts the opposite views of the director and an actor during the filming of a specific scene in a feature film. The actor feels that he is not being listened to. This leads to unforeseen consequences for the director, as the actor no longer wishes to take part in the marketing of the film prior to its opening night. Everything is seen from the director?s point of view, she is working in a film world dominated by men.Questions are being asked if the director?s instructions are clear enough or if the actor, fearing getting lost, is mixing up his own feelings with those of the character he is portraying? What happens to the collaboration and how does it affect the rest of the team and the completion of the production? The director is also the producer.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan Kants estetiska omdöme, såsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques Rancières estetiska projekt, framförallt i förhållande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spåra arvet från Kant hos Rancière och visa hur detta tar sig uttryck, dels ställer den frågan om hur Kants omdöme politiseras med Rancières dissensus. Detta sker i två kapitel, varav det första är en läsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgång av Rancières formulering av dissensus, samt relaterade begrepp såsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jämför det andra kapitlet Rancières dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer Rancière tillskriver det senare.

Efter 1987 års reform av ärvdabalken fick efterlevande make arvsrätt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, så kallade särkullbarn, fick behålla sin omedelbara arvsrätt. Syftet med lagändringen var dels att stärka den efterlevande makens ställning så att denne inte skulle behöva flytta från det gemensamma hemmet, dels att skydda särkullbarnets arvsrätt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagändringen fått avsedd effekt samt hur särkullbarnets omedelbara arvsrätt påverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrätt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod använts vilket innebär att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

Denna litteraturstudie är en sammanställning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som påverkar nedärvningen. Eftersom tusentals människor i Sverige varje år uppsöker akut sjukvård på grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundägare behöver problemet få en långsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedärvs ökar möjligheterna till att kunna mäta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright är möjliga responser vid stress är känt sedan länge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna är inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem är neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en känd beteendepåverkan hos människor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier på hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte. Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det. Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara.Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter.Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga männen med utländsk bakgrund i Angered. Vi vill förändra de stereotypa föreställningar som florerar i samhället och synen på förorten som media upprätthåller. Forskningsfrågorna vi har använt oss av är som följer: Hur sysselsätter de sig? I vilken utsträckning är de integrerade i det svenska samhället? och Vilka svårigheter möter de vad gäller integrationen? Materialet insamlades genom åtta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjälp av meningskodning och tolkade det sedan med hjälp av den postkoloniala teorin.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund.Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund.Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser.