Den här uppsatsen syftar till att göra en kartläggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den så kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns någon substans i påståendet om hans påverkan på den svenska novellistiken, eller om det istället handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrån de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och några bokförlags ståndpunkter i frågan. För att kunna se om hypotesen stämmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanställts. Dessa generella mönster har sedan jämförts med fyra novellister som debuterade under ovan nämnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos ? För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benämner uppsatsen ?Spår av en andlig närvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien från det mänskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag ställer sedan frågan.

Den här uppsatsen syftar till att göra en kartläggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den så kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns någon substans i påståendet om hans påverkan på den svenska novellistiken, eller om det istället handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrån de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och några bokförlags ståndpunkter i frågan. För att kunna se om hypotesen stämmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanställts. Dessa generella mönster har sedan jämförts med fyra novellister som debuterade under ovan nämnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag.

Bakgrund För att uppnå en god prestationsförmåga är det viktigt att tillföra energi och näring före, under och efter träning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jämföra svenska elitinnebandyspelares och motionärers kunskap gällande etablerade kostrekommendationer i samband med träning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gällande kost för att optimera sin prestationsförmåga, var den eventuella kunskapen förvärvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkät, användes. Till databearbetningen utformades en rättningsmall, som baseras på rekommendationer från American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivå till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionärer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gäller kunskap om kostrekommendationer i samband med träning.

Kolonialismen har av många pekats ut som en central anledning till den avsaknad av ekonomisk tillväxt som idag kännetecknar Afrika. Genom en analys av tre aspekter som är teoretiskt sammankopplade med kolonialismen, den ensidiga handeln, avsaknaden av regional handel samt försämrade bytesvillkor besvaras frågan om hur kolonialismen förändrade den Västafrikanska handeln. Diskussio¬nen går sedan över till hur dessa förändringar i sin tur påverkade regionens förut¬sättningar för ekonomisk tillväxt. Analysen tar sin början med kolonialismens intåg i regionen kring 1885 och sträcker sig fram till nutid. Slutsatsen är att även om kolonialismen förde med sig ett antal förändringar, såsom en kraftigt ökad handel med Europa och kroniska bytesunderskott, är det tydligt att den inte för¬ändrade den grundläggande handelsstrukturen i Västafrika.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande män angående deras måltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska näringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare.Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi måltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på samtliga spelare i laget samt kostintervjuer på ett antal spelare. En intervju med tränaren genomfördes för att få mer ingående svar på vad enkätundersökningens resultat kunde bero på.Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gäller måltidsordning. Flera av spelarna hade en god måltidsordning och åt på rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring måltidsordning där måltiderna var ojämnt fördelade under dygnet. Antalet måltider varierade mellan 3-8 måltider per dag varav mellanmålen var fördelade mellan 1-5 mål om dagen.Flertalet av spelarna åt frukost varje dag, men några åt endast denna måltid ibland.

Syftet med denna kvalitativa studie är att på tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrån de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sättas i relation till förändringar i det genetiska arvet.I stället har ökningen samband med förändringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvärsektoriellt samarbete kring allergifrågor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingå i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fått möjlighet att introducera och genomföra allergirond på tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal.

Under ungdomstiden skapar många individer levnadsvanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det är därför viktigt att ungdomar redan då, blir medvetna om sina kostvanor och dess betydelse. Då idrottande ungdomar genomgår en tillväxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten är hög, har de en stor energiförbrukning. Det är därför viktigt att ha ett tillräckligt energiintag, då det till stor del hjälper till att bibehålla och/eller förbättra prestationen. Två måltider som många gånger kan hjälpa idrottare att uppnå energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en träning/tävling är uppladdnings- och återhämtningsmål.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.

Denna uppsats behandlar lärarkårens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte är att undersöka hur lärarkåren underdenna period ansåg att man bäst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebära. Med hjälp av den tidigare forskningen på området somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran så har jagtagit mig an att undersöka hur lärarkåren själva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dåtida fackorgan SvenskLäraretidning. De teorier som jag stöder mig på har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingående hur nationalism, patriotism och fosterlandskärlek bildas ochvad de stöder sig på, den senare har mer ingående beskrivit processen i Sverigeoch i förhållande till skolväsendet.

För att en elitidrottare ska prestera optimalt under träning och tävling, är det viktigt att hon/han har en adekvat kosthållning. Särskilda näringsrekommendationer för idrottare har framarbetats. Bland annat har Svenska Olympiska Kommittén utarbetat en kostpolicy för elitidrottare, som belyser vikten av näringsintag före, under och efter fysisk aktivitet, samt hur dessa intag bör vara sammansatta näringsmässigt för att idrottaren skall kunna prestera och återhämta sig optimalt.Syftet med detta arbete var att se hur kost- och vätskeintaget såg ut bland elitorienterare före, under och efter tävling, i förhållande till gällande rekommendationer. Även livsmedelsval samt deltagarnas resonemang kring kost- och vätskeintag i samband med tävling studerades.Studiens urval baserades på 15 elitorienterare (8 män och 7 kvinnor) som deltog i orienteringstävlingar i Ronneby under påskhelgen. Orienterarna fyllde i en mat- och vätskedagbok under totalt fyra dagar, två dagar före respektive under tävlingshelgen.

I denna uppsats har laglotten och dess bestämmelser behandlats. Syftet med uppsatsen har varit att studera rättsläget kring laglotten och att reda ut dess syfte samt för- och nackdelar. Metoden som har använts i uppsatsen är den traditionella rättsdogmatiska metoden, med vissa inslag av rättshistoriska och rättspolitiska perspektiv. Arbetet bygger på material från svenska rättskällor där svensk lagtext, förarbeten och doktrin har varit tyngdpunkten.Laglotten växte fram på 1800-talet och bestämmelserna ser likadana ut idag som de gjorde då. Syftet med laglotten är att skydda bröstarvingar men det finns situationer då den kanske inte är förenlig med arvlåtarens sista vilja.

Trots att överskuldsättning bland unga vuxna är ett växande problem är detta ett outforskat område och kunskapen kring problematiken är bristfällig. Det övergripande syftet med studien har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna (18-25 år), studera deras väg in i överskuldsättning, orsakerna bakom problematiken samt hur skulden har hanterats och tankarna bakom deras agerande. Resultatet av intervjuerna har analyserats i bakgrund av valda teorier och begrepp; utvecklingsekologi, det sociala arvet, roll och identitet, intrycksstyrning och idealisering.Studiens resultat visade att det finns flera bakomliggande orsaker till unga vuxnas överskuldsättning. De vanligaste orsakerna bakom överskuldsättningen visade sig vara arbetslöshet/låg inkomst, oförutsedda händelser/sjukdomar och överkonsumtion. Förändrade livsomständigheter till följd av dessa faktorer har medfört lån- och kredittaganden bland intervjupersonerna, vilket i sin tur har resulterat i skulder.