Ondska och Godhet - Begreppens betydelse för förskolebarn
Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år. Resultatet från intervjuerna delas upp i tre olika kategorier: Betydelser av begreppet ondska, betydelser av begreppet godhet samt en separat del där illustrationerna analyseras.Resultat:Resultatet visar hur barnen tilldelar det onda och det goda ett dikotomt förhållande samt hur en del av pojkarna ger det onda en positiv innebörd. I diskussionen problematiseras frågan rörande huruvida barns erfarenheter och intressen värdesätts av pedagoger på ett likvärdigt sätt. Diskussionen går även in på barnkulturens för- och nackdelar i barns skapande av en rättvis människosyn.