Sjölin, C. Träning för bättre samarbete. En litteraturstudie om simulering som verktyg för att förbättra teamarbetet i akuta situationer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle.

Det ingår ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för två av dem. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? är och vad dessa två ovan nämnda projekt innebär.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data där tre förskollärare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet påvisade både skillnader och likheter i pedagogernas förhållningssätt som väckte intressanta infallsvinklar utifrån ett genusperspektiv. Resultatet pekade på de olika förhållningssätt som pedagogerna hade där slutsatsen var att det fanns många olika, men bra sätt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att få alla barn, flickor som pojkar, inkluderade..

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Denna studies syfte är att kunna förstå elevers utåtagerande beteende utifrån både lärares och elevers perspektiv. Detta genom att belysa både elevers syn på problematiken och lärares förhållningssätt till Olika situationer som kan uppstå i mötet med elever som agerar utåtriktat. Detta valde vi att undersöka för det väckte ett intresse hos oss ute på praktiken, där vi ofta uppmärksammade situationer med elever som ansågs vara utåtagerande samt hur pedagogerna tog kontroll över dessa tillstånd. För att få en djupare förståelse för vad ett utåtagerande beteende är har vi tagit upp tidigare forskning. Forskningen utgår från tre olika perspektiv fysiologiskt, sociokulturellt och psykodynamiskt perspektiv, där forskarna tar upp olika vinklar om hur de tror att ett utåtagerande beteende uppstår. I denna studie använde vi oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förståelsen för hur förskollärare arbetar för att stimulera och utmana barns språk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet använde jag mig av tidigare forskning inom området samt nationella styrdokument. Studiens lärandeteori har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare i norra delen av Sverige. De forskningsfrågor jag ställde var: Hur upplever förskollärare att barnet tar till sig det språkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder används i lärandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollärarna kontinuerligt arbetar med språkstimulering i samförstånd med lärandemiljön, där kommunikation är ett nyckelord till lärande.

Syftet med min essä är att uppmärksamma händelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast går pedagogen förbi eller är tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med människor, arbetar på och gör saker som är obekvämt för oss som personer. Frågan väcktes i mig då jag började reflektera över mitt handlande i de på förskolan förekommande vardagssituationer, där jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrån situationen. Men handlade vi på bästa sätt? Har jag som förskollärare rätt att känna och tänka utifrån mig själv som person och vad får jag uttrycka? Essän bygger på händelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete på förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gång har jag kommit fram till att mitt agerande på förskolan idag är förändrat genom att jag påbörjat min förskollärarutbildning. Många gånger tidigare har jag handlat på samma sätt i liknande situationer utifrån mitt som jag själv kallar det, sunda förnuft.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

Revisorns oberoende har diskuterats lika länge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver på diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man ställas inför dilemman som kan hota oberoendet. När revisorer ställs inför dilemman måste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att få konkreta situationer beskrivna där revisorer kan ställas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förståelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.

Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur lärande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lärandet får för arbetet. Vi har sett att olika sorters lärande uppstår i Olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap värderas olika beroende på de antaganden som styr organisationen och högre värderad kunskap tenderar att uppmärksammas mer än annan kunskap. Relationer är en förutsättning för lärande och hur dessa uppstår och förändras beror på tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer påverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen på olika sätt..

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel.