Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

As for today, a large quantity of protein feeds is imported from other countries to be used in the Swedish dairy production. The main import is soya from Brazil. The soya-production in Brazil results in negative consequences for the natural environment in the area, and the long transport of the feeds requires a lot of energy. The organic dairy production in Sweden is, with the highest probability going to be forced to use 100 % organic feed to the cows in the year 2005, due to new EU-rules. These are some of the causes why there are reasons to look closer at the possibilities to feed Swedish cows with only Swedish feeds. In this study, I have looked at the KRAV-rules for organic feeding, where the goal is feeding with only KRAV-approved feeds.

Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftfoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och därmed djuren att påverkas på olika sätt. En stor del av kornas foderstater består av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hälsa på gårdar där man har en hög andel smältbar fiber i foderstaten jämfört med gårdar som har en hög andel stärkelse i foderstaten.

Kor har hög motivation för att beta och om de gör det så blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom foderåtgången inomhus blir lägre och korna håller sig friskare. Problemet är att många europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot väljer att ha korna inne eftersom de inte litar på att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sänkt mjölkproduktion och högre celltal. Orsaken till att det blir problem är antagligen att motivationen för att mjölka är låg i jämförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen.

Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta den forskning och litteratur som finns om fullfoder i Sverige. Hur utformas ett bra fullfodersystem med hänsyn till näringsinnehåll, fodrets struktur och fiberinnehåll samt praktik i Sverige? I vilka besättningar lämpar sig ett fullfodersystem bäst? Definitionen på fullfoder är att alla fodermedel förutom vatten blandas samman innan utfodring. Det medför ett jämt flöde av fodermedlen till våmmen vilket stabiliserar dess miljö. Användningen av fullfoder blir allt vanligare i Sverige, framförallt eftersom systemet är enkelt att expandera och besättningsstorleken ökar.

Efterfrågan av lammkött har ökat de senaste åren med följden att även produktionen har ökat. Trots detta produceras bara ca 40 % i Sverige av det som konsumeras. Detta kan delvis förklaras med att det är svårt att få ekonomisk vinning i lammproduktionen och det finns ett behov av forskning och rådgivning som underlättar för producenterna att få en bra produktion som både ger lönsamhet och en god djurvälfärd. I det vilda selekterar får ut de smakligaste och mest näringsrika delarna av växterna. Eftersom det fortfarande är vanligt med får ute på bete större delen av året finns det anledning att tro att det beteendet inte är helt bortavlat och det är även vad tidigare forskning visar på.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån.

Ridskolor är en plats där många unga människor lär sig om hästar. Därför är det viktigt att det de lär sig är god hästkunskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur de ansvariga för ridskolehästar planerar och lägger upp utfodringen, vilken information de själva hämtar och utnyttjar. En enkätundersökning genomfördes. Trehundra enkäter skickades ut och 56 svar erhölls.

Anestesi på giraff är komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning är rapporterad till ca 10 %. På grund av giraffens kroppsstorlek och säregna anatomi är sövning på dessa djur därför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering, underhållet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig åt mellan vilda giraffer och de i fångenskap. I det vilda är kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevärt mindre. Foder och vätskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och hälsostatus kan inte heller bedömas på samma sätt som hos djur som lever i fångenskap. Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lägger sig ned.

När en gård drabbas av salmonella innebär detta en stor arbetsinsats. Både vad gäller saneringoch när det gäller andra åtgärder. Saneringsplanen, som är individuell på varje gård, läggerstor fokus på hygien. Detta kan innebära åtgärder som tvätt av skor samt ändrade vägar förtraktorer och annat som kan vara en risk för god hygien. Man kan kontrollera människanshygien samt rörelsemönster, men de vilda djuren såsom fåglar och gnagare kan vi varkenkontrollera eller hålla bakteriefria.

Syftet med projektet var att undersöka årstids- och den individuella variationen av normala tarmfloran hos travhästar utfodrade med en grovfoderdiet. Hästar är grovtarmsjäsare med ett komplex mikrobiellt ekosystem anpassat för betning av foder med högt fiberinnehåll och lågt energiinnehåll. För att i framtiden kunna veta och jämföra hur Olika fodermedel påverkar och förändrar det mikrobiella ekosystemet i hästens mag- och tarmkanal är det av intresse att även veta hur ekosystemet ser ut hos hästar utfodrade med ett naturligt anpassat foder. En större förståelse om hästens biologi och tarmflora är väsentligt att veta för att undvika och behandla tarmsjukdomar. Från 16 stycken hårt tränade travhästar har träck- och foderprov samlats under ett helt år. Vid 9 tillfällen har prover analyserats från alla 16 hästar för att studera mikrobiotans årstidsvariation samt vid 3 tillfällen för 4 av hästarna har prover samlats in under tre efterföljande dagar och analyserats för att studera mikrobiotans dagsvariation.