Kunskapen om hur tränande hästar påverkas av olika dieter behöver bli större. Därför utfodrades 6 tränande travhästar med 3 olika typer av foderstater. Våra frågeställningar var:Hur påverkas hästens vattenintag och vätskebalans av Olika foderstater? Hur vätskebalansen påverkas under arbete.Hypotesen var att hästens vattenintag och vätskebalans skulle påverkas och att vätskebalansen kommer att påverkas av de olika dieterna under arbete.Hästen får i sig vatten från tre källor, dricksvatten, vatten i foder och metaboliskt vatten. För att behålla vätskebalansen måste intaget av vatten täcka det hästen förlorar.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ?kvalitetsbrister? som att de har fått skört skelett.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan användas för att minska den negativa miljöpåverkan från animalieproduktion. Animalieproduktion påverkar miljön negativt genom husdjurens utsläpp av växthusgaser, främst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutsläppen, från husdjur, härstammar från dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i våmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smältbarhet resulterar i mindre metanbildning jämfört med foder med låg smältbarhet.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

Protein i foder utnyttjas av idisslaren via upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallfoder.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal Olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Studiens syfte var att undersöka magsäcksinnehåll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att fastställa vad vildsvinen ätit, d.v.s. om födan kom från utfodringsplatser eller från naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (äggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 på fyra gårdar (fyra olika län) med egna viltslakterier för att få en spridning av insamlat material. Till dessa gårdar skickades en enkät för att få information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.

Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

För beräkning av foderstater till mjölkkor används idag det så kallade AAT/PBV-systemet. Detta kommer inom kort att ersättas av ett nordiskt fodervärderingssystem, NorFor. Den del i NorFor som behandlar foderstater kallas NorFor Plan. Stora skillnader mellan systemen är till exempel att AAT/PBV-systemet ger varje fodermedel ett konstant energi- och proteinvärde men i NorFor-systemet varierar detta efter foderstatens storlek och sammansättning. NorFor tar hänsyn till fler kemiska fraktioner i fodermedlen, fodrets nedbrytning och passagen genom djuret.

Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav på att hälften av fodret ska komma från den egna gården. En hög självförsörjning av foder ger i många fall även en bättre ekonomi. I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden är att självförsörjningsgraden av foder på gårdarna minskar. För att täcka behovet köps importerade fodermedel in, främst proteinfoder innehållande ekologiska sojabönor. Anledningen till importen är att den högmjölkande kon kräver mycket vomstabilt protein, vilket många av de hemmaproducerade proteinfodermedlen har en mindre andel av jämfört med sojabönan. Syftet med arbetet har varit att finna foderstater med hög andel hemmaproducerat foder som klarar att näringsförsörja den högavkastande kon. Målet har varit att jämföra olika foderstater för att finna den optimala foderstaten. Fokus har legat på proteinförsörjningen hos gårdar med hög självförsörjning. En ekologisk mjölkko måste ha ett grovfoderintag på minst 60 %.

Spritt över världen finns en mängd frilevande hästar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom Przewalskihästarna är att de är ferala. Ferala hästar härstammar från domesticerade hästar som av någon anledning återförvildats. Vissa har rymt ur fångenskap, andra har släppts fria. Ytterligare andra används som landskapsvårdare och är utplacerade av människor i syfte att återskapa en naturtyp som inte längre finns kvar. Hur välfärden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras välfärd varierar dock forskare emellan.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.