Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kärnmajs och majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från majsensilage och CCM-majs in för analyser från både Sverige och Danmark.

Det är vanligt med skador i hästens mun, inte minst bland ridna hästar. I denna litteraturstudie redovisas därför såväl den normala anatomin och fysiologin i munhålan hos häst som vilka skador och avvikelser som är vanliga i hästens munhåla och om de kommer att påverka den ridna hästen. Arbetet innehåller även en genomgång av hur våra vanliga bett fungerar och vilka tand- eller munskador som hästen riskerar att få på grund av ridning med bett i munnen samt om det finns andra faktorer som kan påverka tandhälsan. Till exempel är tuggandet en viktig del av tandens normala funktion. Genom att tanden består av olika starka material, medför tuggprocessen att tanden slipas.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

Den traditionella båsladugården har idag utvecklats till lösdriftstallar där korna har fri tillgång till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller av en robot. För att uppnå bra termisk komfort i lösdriftsstallen så använder man sig av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete så undersöks några olika ventilationssystem som använder sig av naturlig ventilation på fem utvalda kostall för att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmätare och med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet.

Syftet med detta examensarbete var att hitta praktiska metoder för att reducera innehållet av glukos, fruktos, sukros och fruktaner, så kallade lättlösliga kolhydrater (WSC), i vallfoder. Ett vallfoder med mindre mängd WSC kan vara användbart för hästar som har fång, är insulinresistenta eller har fått diagnosen EMS (equine metabolic syndrome) eller Equine Cushing?s syndrome. Faktorer som kan påverka innehållet av WSC i vallfoder är bl.a. växtens utvecklingsstadium, konserveringsmetod, lagringstid, tillsats av mjölksyrabakterier till ensilage/hösilage, samt blötläggning av foder innan utfodring.

Organic layers and broilers will according to (EEG) no 2092/91 be fed 100 % organic feeds in year 2012, which is expected to present problems associated with the specific protein requirements of poultry. This document aims at describing the feedstuffs that possibly may constitute a part of the solution to these problems. Peas, field beans, naked oats, canola, hempseed and sunflower come out as interesting feedstuffs. Biproducts from the milling and dairy industry together with marine protein supplements may be brought to the fore, provided that the demand for organic products will rise further..

Mykotoxinet fumonisin B1 som förekommer i hela världen på framförallt majs, har visats ge upphov till flera olika toxiska effekter hos en mängd olika djurslag. De mest specifika är leukoencefalomalaci hos häst (ELEM) och lungödem hos gris (PPE), men även skador i lever, njurar och hjärt-kärlsystemet samt carcinogenicitet har observerats. Effekterna skiljer sig en hel del mellan olika djurslag, vilket den här uppsatsen syftade att hitta möjliga anledningar till. Dessutom var syftet att sammanställa information om fumonisins verkningsmekanismer ? både bekräftade och mer osäkra sådana, samt beskriva de toxiska effekterna hos olika djur och i olika organ och även ta upp diagnosticering, vilken dos som krävs för att orsaka sjukdom samt jämföra de rekommenderade gränsvärden som har satts upp för fumonisiner i foder med forskningsresultat.

Vallfodret utgör basen i idisslarens foderstat. Innehåll av råprotein är relativt högt i vallfodret men idisslaren har svårt att till fullo utnyttja det. Idisslarens proteintillförsel består av mikrobprotein som syntetiserats i vommen och foderprotein som passerat onedbrutet genom vommen. Den sistnämnda proteinkällan är speciellt viktig för högavkastande djur. Problemet med vallfodret är att det innehåller en betydande andel råprotein som lätt fermenteras i vommen.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.

Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga.

Uppsatsen handlar om naturvärdesskapande skogsskötsel och vildvårdsanpassat skogsbruk på skogsfastigheten Bubbetorp1:7 som ägs av Fortifikationsverket. Fastigheten används idag som övningsområde för militära övningar. Naturvärdesskapande skogsskötselåtgärderna har kommit fram genom en inventering av det berörda området som i uppsatsen har namnet SNUS-området. Området har en areal på 64 ha och består till största del av ädellövskogar vilka har rika insektsliv. Viltvårdsanpassat skogsbruk innebär skapande av foder i skogsbruket är något som förvaltaren av fastigheten Bubbetorp1:7 kan använda sin planering för skogsskötselåtgärder, men även applicera på andra fastigheter som förvaltas av fortifikationsverket för att gynna vilda djur..

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket soja importeras i dagsläget. Då soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

Syftet med detta examensarbete var att jämföra olika system för att lagra spannmål på.Spannmål som skall blandas in i fodret till de värphöns som finns på gården där det system som jag finner är bäst skall sättas upp. Jämförelsen gäller dels helt olika system, silo tork kontra lufttät lagring och olika systeminom lufttät lagring. Jämförelsen har varit en mestadels ekonomisk jämförelse men jag har även gjort en liten teknisk jämförelse. För att få fram fakta som jag kunde basera min fallstudie på så jämförde jag fyra olika system mot varandra.Det som jämfördes var els två system med lufttät lagring, ett system med silo torkning och ett system med inköpt färdigtorkad spannmål. Jag gjorde olika investeringskalkyleroch fick fram den totala årskostnaden för varje system och dels kostnaden per kilo spannmål för varje system samt också vad foderkostnaderna blir.