Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjänster där fokus ligger på att klargöra tjänstens allt större betydelse för företags kärnverksamheter. Forskningen gällande insourcing av tjänster brister eftersom den inte tar hänsyn till det mervärde som tjänster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera insourcing av stödtjänster. För att uppnå syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag består av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjänsters särart och vikten av interna relationer.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt ämne genom dess påverkan i dagens samhälle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstår i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bär på en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi använt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgänglighet samt stress som teoretiskt ram.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de attityder som svenska och finländska konsumenter har beträffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-länderna. Teorierna i uppsatsen utgår ifrån Country of origin och dess effekter samt från tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning och statistiska beräkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats är att de svenska och finländska konsumenterna generellt inte tar hänsyn till ursprungslandsinformation. De påvisar även negativa attityder gentemotPIIGS-länderna gällande tillförlitlighet och produktkvalité i jämförelse med deras hemländer..

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhälle finns det ett problem med att olikastyrformer från den privata sektorn implementeras och läggs i lager på varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och är effektivisering,dock kan införandet av nya styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor är till hög grad utsatta för styrning både uppifrånoch nedifrån och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma på grund av styrning kan upplevas både problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger på tre fallstudier, har två syften. Delsyfte ett är att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

Med termen New Public Management, NPM, vill samhällsvetenskapliga forskare beskriva den våg av organisationsförändringar inom offentlig förvaltning som svept över västvärlden de senaste cirka 30 åren. Den här uppsatsen undersöker hur frivårdsinspektörer inom den svenska kriminalvården upplever sin arbetssituation utifrån förekomsten av NPM-principer. Fem frivårdsinspektörer intervjuades utifrån tre temata som är kopplade till NPM - mål, kontroll och utvärdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förändrats påtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvården och att dessa förändringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för såväl kriminalvårdens anställda som för dess klienter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur motivation av mellanchefer hanteras i offentlig verksamhet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie som är både teorianvändande och teoriutvecklande. Teorin består av klassisk motivationsteori i form av Maslows behovspyramid, Herzbergs och McClellands behovsteorier samt nutida teorier som Human Potential Management, Självmotivation och Kotters förändringsteorier. Detta sammanfogas till en teoretisk referensram och används som utgångspunkt i analysen. Det empiriska materialet består av intervjuer med tre mellanchefer samt en överordnad chef vid närpolisområde Borås i Västra Götaland.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier..

Detta examensarbete innehåller dels en fördjupad sammanställning av den kunskap som finns vad gäller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten från en kartläggning av mögel och mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades från butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartläggning av torkad frukt på Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansågs angeläget att undersöka var att mycket höga halter av aflatoxiner och ochratoxin A påvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje år avvisats vid europeiska gränskontroller på grund av överskridande halter av aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehåll aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartläggningen visade att fikon på den svenska marknaden kan innehålla mögelgifter, vilket kan innebära en hälsorisk för svenska konsumenter.

Syftet var att uttyda och förstå hur målen och prestationsmåtten i de balanserade styrkorten översätts till operativ nivå i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes från tre organisatoriska nivåer i två olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mål och prestationsmått översattes till operativ nivå i de två undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del på att kommunikationen mellan nivåerna i organisationen fungerade bättre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde på tidsbrist.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands län förhåller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att få en djupare förståelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lämna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att många rådande förutsättningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel är kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlättar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever är bland annat den EU-lag som rör fri handel över gränserna, att de som upphandlar inte förstår livsmedelsproduktionens förutsättningar och svårigheten att spåra livsmedel i förädlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog på olika nivåer och mellan olika aktörer. Jag har även undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska värden en ökad andel närproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhället. Några funktioner som framkom i intervjuerna var värdet av att visa hur mat är producerad, att produktionen skapar mervärden och att det skapar lokala arbetstillfällen. Med utgångspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till åtgärder för att uppnå en högre andel närproducerad mat i de offentliga köken.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.