Problem: Konsumtionsforskningen har gått ifrån fokusering på människans fysiologiska behov och synen på människan som en enskild individ till fokus på de psykologiska och sociala behoven där människan sätts in i ett socialt sammanhang. Vilka föreställningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa föreställningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka de föreställningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de föreställningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgångspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas föreställningar om konsumtion går det inte att utesluta något av modellens olika perspektiv.

Denna rapport fokuserar på vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten använder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjälp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som är vanligast förekommande. Rapporten tar även upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn från den offentliga.Syftet med denna rapport är att identifiera skillnader och likheter vad gäller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier..

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vårt konsumtionssamhälle med utgångspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. När vi studerar den eventuella relationen så undersöker vi om individens roll påverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förväntade konsumerandet..

Det har genom den så kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn är en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav på ett bättre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mål med arbetet var att få fram ett underlag som kommuner kan använda sig av för att få möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frågor, fått fram ett underlag för en litteraturstudie i ämnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krävs för att kunna ställa krav på en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan ställas på djurskydd i upphandlingen samt en jämförelse mellan EU:s direktiv för lägsta djurskyddskrav vid svinhållning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frågan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan därmed konstatera att genom att ställa krav på djurskydd så ökar det svenska köttets konkurrensförmåga..

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället..

I detta projektarbete kommer följande att behandlas;Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar..

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått.

Stora och växande företag får ett behov av att decentralisera, vilket leder till mer självständiga avdelningar. I decentraliseringens kölvatten följer oftast kontroll- och samordningsproblem. Detta kan reduceras med ett internprissystem. Andra fördelar med ett internprissystem är att enheterna bättre kan kontrolleras, styras och motiveras samt att skapa ett kostnadsmedvetande hos dem. I uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan en offentlig och en privat verksamhet angående deras internprissystem.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.