Sökresultat:
427 Uppsatser om Objektiv miljö - Sida 18 av 29
Bästa optotyp för retinoskopi
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man använder olika fixationsobjekt, och i så fall vilket objekt som ger ett resultat som är närmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i åldrarna 17-40 år undersöktes. Patienterna fick först genomgå en subjektiv refraktion varpå deras styrkor ställdes in i foroptern. Därefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) på dessa patienter medan de fokuserade på en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav två rader större än bästa visus på patientens sämsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan två gånger medan patienten fokuserade på resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet från den objektiva refraktionen jämfördes med resultatet från den subjektiva refraktionen, och någon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte påvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse på -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav två rader större än bästa visus i sämsta ögat hade en medelavvikelse på ? 0,012 dioptrier.
Energiförbrukning i bostadsrättsföreningar - Faktorerna bakom variationer i halländska bostadsrättsföreningar
Energiförbrukning är ett väldigt omdiskuterat ämne då den i hög grad är kopplad till den
globala uppvärmningen. Bostäder och lokaler står för cirka 35 procent av den totala
energianvändningen i Sverige. Fastigheter kan ha olika egenskaper vilket medför att
energiförbrukningen skiljer sig markant beroende på hur fastigheten är uppbyggd. Vår
problemformulering lyder:
? Vilka är de avgörande faktorerna som gör att energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar
varierar?
Syftet med denna uppsats är beskriva samt förklara de mest betydande faktorer som påverkar
energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar.
Demokrati och Dramapedagogik
Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle.Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgått att dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten. Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati.Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar..
Positiva skolerfarenheter - en rättighet : En studie om hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling
Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.
ERFARENHETER AV ARBETSTERAPI HOS F?R?LDRAR SOM HAR BARN MED CEREBRAL PARES
Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r
neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och
lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i
exempelvis rygg och leder.
Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att
deras liv kommer att v?ndas upp och ner.
"Aching heart, troubled soul" - Feministisk litteraturteori och Wuthering Heights
Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.
Trygg start p? dagen eller ?verbliven tid? -En studie om morgonfritidsverksamhetens roll och potential
Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det
svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.?
Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids?
organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt
hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid.
Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som
"?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella
teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning
fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur
otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens
(2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att
analysera elevens delaktighet.
Varumärkesvärdering -Icke-finansiella faktorers påverkan
Bakgrund och problem:Varumärket som tillgång har på senare år vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgångarna som ett företag har, ett varumärke har både en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkännande har också ökat behovet och också kraven påvarumärkesvärderingar och hur de utförs. Värderingsprocessen är dock svår och i vissmån otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera värderingsprocessen, dock såtar dessa standardiserade metoder inte hänsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie är undersöka vad som är värdeskapande för ett varumärkeoch vilka faktorer som tas hänsyn till vid en värdering. Studien tittar på hur värderareanvänder icke-finansiella faktorer i sina värderingsmodeller och i slutändan förklaravilka eventuella brister som finns i värderingsprocessen.Avgränsningar:Syftet avgränsas till hantering av varumärken baserat på deras stora påverkan på ettföretags börsvärde.
Kortare avbrott : Analys av SKV:s ställningstagande avseende kortare avbrott i tredje land
Sexmånaders- och ettårsregeln är en av de metoder som används för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmånaders- och ettårsregeln ska vara tillämpliga får inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som är mer än 6 dagar per varje hel månad eller mer än 72 dagar under ett och samma anställningsår. I lagen stadgas det inget om hur många dagar en skattskyldig får tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett ställningstagande som berör denna fråga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte får vistas mer än 8 dagar per hel månad eller mer än 96 dagar under ett och samma anställningsår i Sverige och i tredje land.SKV:s ställningstagande har ifrågasatts då det bland annat anses att ställningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s ställningstagande är uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har använt sig av i sitt ställlningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande i lagtext, förarbeten och praxis.Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har använt sig av i sitt ställningstagande visar att SKV har använt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod.
Ett evigt kvitter på Twitter : En studie av svenska miljöjournalisters användning av Twitter
Allt fler journalister världen över använder sig av mikrobloggen Twitter i sin yrkesutövning. Studier har visat att det handlar om allt från att hålla sig uppdaterad på nyhetsläget till att live-rapportera. Gruppen miljöjournalister valdes ut till den här studien vars syfte är att ta reda på mer om hur journalister använder Twitter och hur det påverkar deras arbete och inflöde. Miljöjournalister utmärker sig genom att de figurerar på ett brett och åsiktsspäckat fält där Twitter kan tänkas fylla en speciellt viktig funktion som plattform för kontakt med många olika aktörer. Fem miljöjournalister djupintervjuades för att få svar på frågorna.
En analys av Holmen Skogs KORUS uppföljning för gallringar
Holmen Skog gör flera uppföljningar på deras gallringar och ville undersöka hur väl entreprenörernas egenuppföljning KORUS överensstämde med den Distriktinventering de själva utför. I analysen gjordes jämförelser för att se ifall det fanns signifikanta skillnader i uppgivna grundytor, stickvägsbredder och stickvägsavstånd. Analyserna gjordes på uppföljningar från Region Örnsköldsvik, från detta datamaterial gjordes enskilda analyser på Distrikt Bredbyn och Distrikt Lycksele. Ytterligare simulerades volymutveckling på de trakter där mätningarna skilde sig mest åt för att se vad felaktiga skattningar kan innebära. Hypotesen var att entreprenörerna överskattade grundytan då de använder en subjektiv metod vilket skulle visa sig vid jämförandet mot Distriktsinventeringen som är en mera objektiv metod.
Mätning av kundnöjdhet hos privata skogsägare : en fallstudie hos SCA Skog Jämtland
De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna.
Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.
Metoder för att mäta galtlukt
Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.
"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus
Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska
ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik
som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan
forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av
tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur
f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat
dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.