Sök:

Sökresultat:

427 Uppsatser om Objektiv miljö - Sida 17 av 29

Bödeln, DvÀrgen och ondskan : En komparativ idéanalys av PÀr Lagerkvists romaner

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Distriktssköterskan i primÀrvÄrden : kunskapskÀllorsom ligger till grund för beslutsunderlag. Kvalitativa intervjuer

Samtiga vÄrdprofessioner har enligt lag krav pÄ sig att arbeta evidensbaserat. SÄ Àven sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lÄgt anvÀndande av evidens har trots detta faststÀllts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder anvÀnds. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har dÄ fokuserat pÄ sjuksköterskan i slutenvÄrden.

"Likgiltig" eller "Predikan" - En undersökning om saklig undervisning och blivande religionslÀrares tro

Denna uppsats diskuterar det faktum att mÄnga lÀrarstudenter inom Religionsvetenskap och lÀrande Àr kristna eller, i mer sÀllsynta fall, bekÀnner sig till nÄgon annan traditionell religion. Enligt lÀroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som nÄgot av ett problem om lÀrarstaben i det aktuella Àmnet Àr aktivt troende. LÀnge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand vÀxte kraven pÄ objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. PÄ 1960-talet var kravet pÄ objektivitet sÄ stort att mÄnga lÀrare blev rÀdda för att undervisa och pÄ sÄ sÀtt rÄka pÄverka sina elever med sina egna Äsikter. Nu har kraven pÄ objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

En jÀmförande studie av isokinetiskt kontra isotont marklyft och drag till hakan

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

?Social pÄ sociala medier?? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerar

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.

Ingen rÀdder för vargen? : En kvantitativ innehÄllsanalys av tre tidningstyper med avseende pÄ rapporteringen om varg

Vargens Äteretablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för mÀnniskor eller tamdjur hade negativ inverkan pÄ mÀnniskors attityder. MÀnniskorna Àr ocksÄ pÄverkade av sin uppvÀxtmiljö och det samhÀlle de lever i. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra mÄnader Ären 2001-2005 analyserats. Det förekom tvÄ övergripande argumentationslinjer.

Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Lust för bild och skapande : en kvalitativ studie om intresse samt motstÄnd skapas för Àmnet bild

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad Àr det som förorsakar lust eller motvilja för skapande Àmnen? FrÄgan jag stÀller Àr vÀldigt omfattande och berör flera samhÀllsomrÄden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i vÀrlden och individrelaterat tillsammans med tillhörande nÀrmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. DÀrför vÀljer jag att koncentrera mig pÄ fyra ungdomars utsagor, som Àr minnen frÄn deras viktigaste uppvÀxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frÄgan om hur de uppfattar lust för skapande i Àmnet bild och vad som var lustfyllt i Àmnet bild. Denna avgrÀnsning resulterar i en undersökning som Àr en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

Interaktionsprocessen mellan fastighetsmÀklare och bank : en observationsstudie av relationen mellan Svensk Fastighetsförmedling och Nordea

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva interaktionsprocessen mellan företagen Svensk Fastighetsförmedling och Nordea. Detta har undersökts i en observationsstudie av interaktionen mellan fastighetsmÀklare och bank i samband med en bostadsförsÀljning mellan tvÄ privatpersoner. Som analysverktyg anvÀnds en bearbetning av IMP Groups interaktionsmodell bestÄende av kortsiktiga flöden och lÄngsiktiga anpassningar som utbyts mellan aktörer. Interaktionsmodellen baseras pÄ nÀtverkteorins grundtanke om att aktörer utbyter resurser i aktiviteter. Syftet med relationen mellan mÀklare och bank tycks vara att fÄ del av varandras kunder.

RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

Har de som liknar chefen högre lön?

PĂ„verkar personligheten lönesĂ€ttningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne sjĂ€lv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten pĂ„verkar lön och lönesĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesĂ€ttande chefen. Studien Ă€r genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av Myers-Briggs standardiserade frĂ„geformulĂ€r, intervjuer samt egna enkĂ€ter.

Frivillig information i Ärsredovisningen - en kvalitativ studie av tre noterade företag

Årsredovisningen Ă€r den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehĂ„ller förutom den lagstadgade delen Ă€ven i mĂ„nga fall frivillig information. VĂ„r uppsats behandlar den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att förklara varför företag vĂ€ljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag vĂ€ljer att ta med frivillig information.

Hur tÀnker revisorn?

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->