Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth.

Den här uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frågeställningar användes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhället för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhället? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

This Master's thesis aims at pinpointing the political arguments that appear in the recent debate on scientific publication. There is a widely spread opinion that prices on digital resources are far too high, thus taking up a major part of the University libraries budget, while publishing companies make high profits. It is also a common opinion that the current publishing method does not take full advantage of the possibilities of electronic publishing. Lately a number of alternative ways of publishing have been initiated and discussed, generally referred to as open access. Open access published material is available free of charge and free of most copyright and licensing restrictions on the public internet.In this thesis the minutes from four hearings held by the UK House of Commons in the spring of 2004 are examined.

Via Internet kan vi sköta många av våra dagliga rutiner. Vi kan handla, betala räkningar, beställa biljetter till diverse evenemang, resor med mera. Även den offentliga sektorn erbjuder alltfler av sina tjänster elektroniskt. Det största hindret för utvecklingen av elektroniska tjänster är den höga säkerhet som måste ställas på exempelvis identifiering och signering. För denna säkerhet kan med fördel PKI, Public Key Infrastructure, användas.

Internet som är något som de flesta använder sig av, blir allt mer populärt att kombinera internetanvändning när det gäller att betala räkningar. Elektronisk faktura är ett sätt att presentera faktura elektroniskt. Syftet med detta projekt har varit att skapa en fuskbank som kan interagera med e-fakturaflöden och motsvara en certifierad teknisk distributör samt presentatörsbank. Fuskbanken tar emot filer av filformatet EFB som bland annat innehåller betalrader med tillhörande länkar till fakturaspecifikation. EFB-filen innehåller information som visas i en internetbank för en privatpersons e-faktura.

Electronic Data Interchange (EDI) utvecklades under 1960-talet eftersom det fanns ett behov av att snabba upp överföringen av dokument i samband med transporter. Men det dröjde ända till 1980-talet innan EDI började användas inom de större industrierna. Att använda sig av EDI innebär att affärssystem kan utbyta information direkt, med minimal eller ingen mänsklig inblandning. Genom att använda sig av EDI-teknik inom eller mellan organisationer kan man dra nytta av ett antal fördelar, däribland sänkta kostnader, höjd datakvalitet och höjd konkurrenskraft. Trots dessa fördelar har EDI haft särskilt svårt att få fotfäste hos den stora majoriteten av de mindre och medelstora företagen.

Purpose ? The purpose of this study is to identify and describe how consumer perceptions regarding information quality, sender credibility and effect of eWOM-communication differ between Facebook and Prisjakt.Approach ? Based on previous research an analytical model was designed. The parts in the model were the aspects of the problem which the present study aimed to examine. An experimental design was applied in which ten students at Örebro University were exposed to a scenario where they took part of eWOM-communication concerning a specific product on Facebook and Prisjakt and then had to answer questions in an interview. The analytical model formed the base of the interview guide used in the interview and the specific product was chosen with help from a focus group.Implication ? The study illustrates that consumers may perceive the quality higher on Prisjakt while the sender credibility can be perceived higher on Facebook.

Image editing software offers unlimited possibilities to alter an image. Provided that digitalinnovation is not altogether positive, it is important to develop knowledge of its negative sides. Thispaper examines the use of digital image processing from a critical IS perspective. Throughqualitative interviews with professional retouchers, the study provides a picture of their ethicalrelation to the software they use for retouching images in advertising. Though, it turns out that thecustomers who order the retouching holds responsibility for what is altered.

Online Behavioral Advertising betyder att man spårar användares beteende över Internet för att kunna skapa skräddarsydda annonser till användare baserat på deras internetaktiviteter. Det är kostnadseffektivt och ger möjlighet för företag att skapa relevanta annonser för internetanvändare. Online Behavioral Advertising möts ofta av motstånd eftersom att företag inkräktar på den personliga integriteten när man samlar in information om människor för att skapa annonser. Samtidigt har användandet av så kallade blockeringstjänster ökat, det vill säga tjänster som gör att internetanvändare kan ta bort annonser från hemsidor. I denna uppsats undersöks hur unga människor i Sverige ställer sig till Online Behavioral Advertising och blockeringstjänster samt vilka samband som finns mellan dem.I denna studie har vi använt oss av både en enkätundersökning och av intervjuer för att se hur människor resonerar kring Online Behavioral Advertising och blockeringstjänster.

Modebloggar är ett fenomen som har fått både ris och ros. Medans en del avfärdar det så har många företag insett fördelarna med att använda sig utav bloggar. De kan på ett billigt sätt få reklam som träffar exakt rätt målgrupp. Att bloggare även skriver om företag av egen vilja kan ge företag extra marknadsföring, om det är en positiv text. När en stor bloggare rekommenderar ett plagg i sin blogg tar det inte lång tid innan det är slut i butik.

Denna uppsats undersöker den etiska vardagen på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprättade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebär bland annat att undvika textreklam, sponsring och ?otillbörligt gynnande av enskilt företag?.

Stress och träning är ett omdiskuterat fenomen bland människor, i media och i reklam i dagens samhälle. Allt fler människor studerar också på universitet och högskolenivå för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. På högskolenivå krävs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. Vår studie vill öka förståelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska träning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhälle var utgångspunkten för att belysa fenomenet.

Konsumenter använder varumärken dagligen och exponering av varumärken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, människor och så vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter använder varumärken för att bygga upp sin självbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumärken. Varumärken i sig är bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först då de sätts in i ett sammanhang och får en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte är att utifrån ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumärke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frågeställningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumärke??.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring.