Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Bakgrund och problem ? Sverige har följt i samma fotspår som bl.a. England och avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Anledningen till detta har varit att minska den administrativa bördan samt göra företagen mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har medfört en stor debatt i media där olika organisationer som bl.a.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.