Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.

Examensarbetet har som intresseområde att undersöka hur eleverna uppfattar kunskapen de får i ämnet slöjd. Mitt arbete vill undersöka dels hur de upplever vilken nytta de har av de kunskaper som ämnet ger samt om de anser att de kan använda sina kunskaper i det övriga skolarbetet. Undersökningen är genomförd med hjälp av elever som fått besvara en enkät. Enkätfrågorna besvaras i fri text. Eleverna som ingår i studien är 36 till antalet och har fått svara på enkäten under sin slöjdlektion.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av atttolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sällan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa låsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i två begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mått såsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet är användbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjälp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsätt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stämmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

Bakgrund och problem: IASB och FASB misstänker att det kan finnas incitament blandföretag som gör det svårt för dem att göra en neutral klassificering av operationell ochfinansiell leasingavtal enligt IAS 17. På grund av detta bestämde normgivarna sig för attomarbeta denna standard. Således publicerades ett diskussions papper omleasingredovisningen i mars 2009, och därefter i augusti 2010 ett utkast, ED/2010/9. Detta isyfte att inbjuda till kommentarer, i from av remissvar, från intressenter och andra normgivarefram till den 15 december 2010. Eftersom förslaget i utkastet till leasingredovisning kan ledatill att de ekonomiska flöden som redovisas påverkas, kan det finnas incitament blandintressenter att försöka påverka utformningen av förslaget till standarden genom att utvecklaväl definierade argument i sina remissvar som är till fördel för denne.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken åsikt remissinstanser har i sina remissvartill IASBs utkast om leasing, ED/2010/9, och vilka stödjande argument som framförs iremissinstansernas remissvar till utkastet.Metod: För att kunna kartlägga åsikter och stödjande argument som framförs avremissinstanser via sina remissvar till utkastets ska författarna utgå ifrån en kvantitativinnehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrån teori, stärkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara på hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. Utifrån helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har två förmågor, empatisk förmåga samt förmågan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmågor åtnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. När osäkerheten i en organisation är stor finns ett behov av förståelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och växer sig starka genom detta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka då flytträtten av pensioner återinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att främja rörlighet av såväl kapital som arbetskraft, måste samtliga pensionsförsäkringar vara flyttbara vilket innebär att individen kan ta sitt förvaltade kapital från en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flytträtt på pensionsförsäkringar i Sverige men dock långt ifrån alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försäkringar måste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital är ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga.

Varje år kasseras stora mängder mat i Sverige. En viss mängd av det matavfall som uppstår kan inte undvikas eftersom ett livsmedels alla delar inte kan konsumeras och därför måste slängas vid matlagning. Trots detta kvarstår faktum att stora mängder mat kastas före användning på grund av att hantering och tillagning inte sker på ett fördelaktigt sätt. I denna uppsats presenteras och analyseras två svenska kommuners system för avgiftsbeläggning inom området för matavfallshantering. Kommunerna har valt att implementera olika system. Gotlands kommun har valt att implementera en viktbaserad avfallstaxa medan Uppsala kommun istället tillämpar en fast avgift baserad på sopkärlets storlek.

Lågkonjunkturer och misslyckade IT-projekt har lett till att många blivit allt försiktigare med sina IT-investeringar detta har också lett till att många valt standardsystem före egenutvecklade system som lösning. Det är därför allt viktigare att verkligen förstå vilken nytta IT-baserade informationssystem kan ge en verksamhet för att investeringarna ska kunna motiveras. På senare år har många insett att det inte längre räcker med att utvärdera nyttan med informationssystem i ekonomiska modeller utan för att identifiera den verkliga nyttan så måste även andra aspekter beaktas. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av inköpsavdelningarna i två kommuner. Det empiriska materialet har i huvudsak insamlats genom personliga intervjuer med användarna av det aktuella informationssystemet.

Bakgrunden till examensarbetet är att vägverket region Skåne har planer på att utöka antalet detektorer på E6 i Skåne. Denna sträcka har en förhållandevis hög olycksfrekvens. Med anledning av detta finns ett intresse hos Vägverket att få reda på vilken nytta som trafikdetektorer längs E6 medför. Rapportens syfte är att, med hjälp av en metod som utvecklats av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg, beräkna nyttan av trafikdetektorer och VMS för realtidsinformation på en utvald vägsträcka. Metoden utgår från de informationssystem, Internet, radio och VMS, som är viktigast vid trafikdetektering.

Förändrade förutsättningar i dagens samhälle har lett till att personal- styrkan blir en allt viktigare konkurrensfördel. Detta i sin tur har lett till att allt större kraft läggs på att styra personalstyrkan. Vilket har fått uttryck i en växande flora av personalekonomiska teorier. En aspekt som berör styrningen av personalstyrkan, är rekryteringen av denna. Flera rapporter tyder på att rekrytering är en betydande kostnad.

I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affärssystem. Vid genomgång av tidigare studier och forskning specificerades åtta olika teman, som stod som grund för utveckling av vår kvantitativa enkätundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pålitlighet och säkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt användarvänlighet och användbarhet. Undersökningspopulationen delades även in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag värderar affärssystems pålitlighet och säkerhet högst.