Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Nymölla Bruk - Sida 30 av 41

HSB och husha?llsna?ra tja?nster : utveckling av tja?nster

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Nervledningsstudie av suralisnerven och dess anatomiska variation

Syftet med studien Àr att studera normala variationer i suralisnervens anatomi och utifrÄn detfaststÀlla lÀmpligaste metoden för neurografi i kliniskt bruk. Vidare vill jag genom studien fÄsvar pÄ hur Älder och kroppslÀngd pÄverkar suralis sensoriska nerv aktion potential (SNAP)amplituden hos mÀn och kvinnor, hur stimuleringslokationen pÄverka mÀtvÀrdena föramplitud och fortledningshastighet samt hur temperaturen pÄverkar fortledningshastigheten.Suralisnerven (SN) Àr den mest studerande sensoriska nerven i nedre extremiteterna hospatienter med perifer neuropati. Nervledningsstudier av SN Àr ett viktigt diagnostiskt verktygvid bÄde axonal och demyeliniserande form av neuropatier. Det finns en stor spridning avnormalvÀrdena för SN eftersom den pÄverkas av olika parameter som Älder, kroppslÀngd ochhudtemperatur. SN Àr dessutom kÀnd för sin anatomiska variation som gör att resultatetfeltolkas pÄ grund av minskad eller frÄnvarande (SNAP).Fyrtio friska frivilliga personer deltog i studien.

Ett bra komplement ? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Ett bra komplement? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Small State Influence in the European Union : The case of Sweden

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Att revidera eller inte revidera? -vad anser Àgare av smÄ aktiebolag om vikten av revision?

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Praktisk tillÀmpning av koden : PÄverkan pÄ intern kontroll

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli Är 2005. Kodens syfte Àr att stÀrka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att stÀlla krav pÄ företagens interna kontroll. PÄ lÄng sikt skall koden Àven bidra till ett ökat förtroende för det svenska nÀringslivet och attrahera utlÀndskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen pÄ O-listan och betonar att det Àr styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur koden kan förvÀntas förÀndra och förbÀttra företagens interna kontroll.

HSB och hushÄllsnÀra tjÀnster : -En studie om informationsanva?ndning fo?r utveckling av tjÀnster

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

IntranÀtets utvecklingsfas: inte bara en framtida informationskÀlla

I en vĂ€xande organisation finns risk för att kommunikationen blir lidande dĂ„ denna inte fungerar pĂ„ samma sĂ€tt i en liten, respektive stor, organisation. Det Ă€r viktigt att kommunikationen utvecklas i takt med att organisationen expanderar. En stor organisation krĂ€ver mer Ă€n möten och personliga kontakter för att alla ska bli involverade i organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett intranĂ€t kan utvecklas för att gynna samtliga inom en organisation, med fokus pĂ„ medarbetarna. Genom att studera teori kring Ă€mnet skapades en grund för att kunna utföra en fallstudie vid organisationen Modo Hockey i Örnsköldsvik.

Kodens effekt pÄ ersÀttningar

Under inledningen av 2000-talet hamnade det svenska nÀringslivet i ordentligt stormvÀder efter ett antal uppmÀrksammade bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för nÀringslivet frÄn allmÀnheten pÄbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup frÄn de Ären kan man utlÀsa att ersÀttningarna till ledningen var den enskilda faktor som pÄverkade förtroendet för bolagsledningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie pÄ huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förÀndring av ersÀttningarna till ledningen.

Implementeringen av ERP-systemet SAP R/3 : En komparativ fallstudie av Posten AB och Mölnlycke Health Care

Implementeringen av ett ERP-system ses inte lÀngre som en ren informationsteknisk angelÀgenhet utan en förÀndring som pÄverkar hela verksamheten. En implementering, ur vÄrt perspektiv, Àr en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning strÀcker sig i vÄr studie till den dag hela systemet tas i bruk. ForskningsfrÄgor som denna uppsats behandlar Àr vad som karaktÀriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie dÀr data inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer. VÄrt teoretiska fundament utgÄr ifrÄn Ätta teoretiska sektioner och benÀmns som ?oktanten?.

UtvÀrdering av utförda injekteringsarbeten i Södra LÀnkens bergtunnlar

Detta examensarbete utfördes för VĂ€gverkets rĂ€kning för att utvĂ€rdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra LĂ€nkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara pĂ„ erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanstĂ€lla utförda injekteringsskĂ€rmar för att fĂ„ en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att fĂ„ en bĂ€ttre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen vĂ€l vad gĂ€ller injekterad mĂ€ngd per borrhĂ„l och injekterad mĂ€ngd per borrmeter.

MiljömÀrkta hotell- En studie av SvanmÀrkta hotells miljövinst

1989 beslöt Nordiska ministerÄdet att införa en nordisk, enhetlig miljömÀrkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömÀrkning av hotell fÀrdigstÀllda och kunde sÀttas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som Àr, eller arbetar för att bli SvanmÀrkta fÄr en större miljövinst Àn resten av samhÀllet innom tre omrÄden; osorterade sopor, energi samt vatten. HÀr undersöks ocksÄ vilka ÄtgÀrder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att SvanmÀrka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade nÀr de införde SIS MiljömÀrkning genomförs ocksÄ med de undersökta hotellen som utgÄngspunkt.

Analytisk bestÀmning av fruktos, glukos och sackaros i dryck

Denna studie utfördes pÄ Systembolagets laboratorium i Jordbro, dÀr ett flertal analyser utförs pÄ alkoholhaltiga och alkoholfria drycker i Systembolagets sortiment. Studien syftade till att utforma en förbÀttrad metod vid bestÀmning av koncentrationen glukos, fruktos och sackaros i drycker med en alkoholhalt under 15 vol% och med en sockerhalt under 5 g/l. Den befintliga metod som anvÀndes idag behövde utvecklas för att kunna ge en högre mÀtsÀkerhet.För att bestÀmma halten av glukos, fruktos och sackaros anvÀnds ett spektrofotometriskt instrument som anvÀnder sig av enzymatiska metoder för att mÀta olika koncentrationer, i det hÀr fallet glukos, fruktos och sackaros. Tre olika kalibreringskurvor skapades frÄn en standardlösning med en koncentration pÄ 0,5 g/l av vardera sockerart, för att innefatta intervallet 0-5 g/l. En flerpunktskalibrerings med fem punkter gjordes dÄ det blir ett sÀkrare resultat Àn med en enpunktskalibrering som tidigare anvÀnts.NÀr kalibreringskurvorna var utformade validerades metoden, vilket mÄste göras innan den kan godkÀnnas.

Reliabilitetstest av kraftmÀtare ISOP - ISOmetric Power device

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att i ett test-retest utvĂ€rdera tillförlitligheten i den nyutvecklade kraftmĂ€taren ISOP vad gĂ€ller isometrisk muskelkraft i handledens tre rörelseplan. Den frĂ„gestĂ€llning som lĂ„g till grund för studien var följande:Föreligger det nĂ„gon signifikant skillnad i uppmĂ€tta vĂ€rden vid upprepade mĂ€tningar av handledskraft vid tvĂ„ separata testtillfĂ€llen (s.k. ?test-retest?)?MetodEtt test-retest utfördes pĂ„ 20 stycken testpersoner (tio kvinnor/tio mĂ€n, Ă„lder 28-48 Ă„r, medelvĂ€rde 38,6 Ă„r), utan tidigare hand- eller handledsskada. Åtta mĂ€tningar utfördes i sex olika handledsriktningar: flexion, extension, radialdeviation, ulnardeviation, pronation och supination av dominant hand samt flexion och extension av icke-dominant hand.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->