Kodens effekt på ersättningar
Under inledningen av 2000-talet hamnade det svenska näringslivet i ordentligt stormväder efter ett antal uppmärksammade bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för näringslivet från allmänheten påbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup från de åren kan man utläsa att ersättningarna till ledningen var den enskilda faktor som påverkade förtroendet för bolagsledningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie på huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förändring av ersättningarna till ledningen. Den, enligt författarna, enskilt största förändringen som koden inneburit inom det aktuella området är att man flyttat besluten om ersättningar från styrelsen till bolagsstämman. Vilket innebär att de ägare som tidigare inte medverkade i styrelsearbetet nu kan ta ställning till den individuella frågan om ersättningar. I fokus för undersökningen står de institutionella ägarna då de är en väldigt stor, homogen grupp som tidigare inte deltagit i styrelsearbetet och således är en viktig källa till en eventuell förändring av ersättningarna. Grundtanken i uppsatsen är således att bolagskoden försett ägarna med utökad makt och att de institutionella ägarna har tillräcklig storlek för att driva igenom en förändring vid bolagsstämmorna. För att undersöka om koden inneburit någon förändring användes intervjuer, vilka kretsade kring tre preferenser. Preferenserna var uppbyggda på det viset att om en förändring av ersättningarna skulle inträffa var de tvungna att uppfyllas. De preferenser som användes var följande: Följer bolagen koden eller förklarar de varför de inte följer den? Agerar institutionerna? Har institutionerna en annan syn på ersättningar än styrelsen? Undersökningen utfördes med ett kvalitativt synsätt där representanter från institutioner och intressenter intervjuades. Den metoden valdes för att få en djupare inblick i ersättningsprocessen, observationer angående attityder och tongångar kunde då även göras vilket hade varit omöjligt i annat fall.