Sökresultat:
350 Uppsatser om Nyhetsförmdeling - Danmark - Sida 23 av 24
Oklarhetsregeln : En analys av dess tillÀmpning inom försÀkringsrÀtten
Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning Àr att försöka faststÀlla vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid faststÀllandet av den gemensamma partsviljan Àr hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. FörsÀkringsgivaren har enskilt utformat försÀkringsavtalet sÄ nÄgon gemensam partsvilja kan i dessa fall sÀllan faststÀllas.DÄ det inte kan faststÀllas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingÄende, sÄ ska avtalet tolkas med utgÄngspunkt i avtalets lydelse. Det vill sÀga hur en utomstÄende part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara anvÀnda i sin allmÀnna rÀttsliga betydelse.
Lag om omhÀndertagande av berusade (LOB) : En vÄrdlag eller ett maktmedel?
Under 2009 uppgick antalet omhÀndertaganden med stöd av Lag 1976:511 om omhÀndertagande av berusade personer mm (LOB) till cirka 62 000, varav ungefÀr 87 procent tillbringade tiden för tillnyktring i polisarrest. Arbetet med att omhÀnderta berusade tillhör inte kÀrnan i de polisiÀra uppgifterna varför det av somliga betraktas som ?ett skitjobb?. Genom LOB följer en befogenhet för polisen att omhÀnderta den som Àr sÄ berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig sjÀlv, utgör en fara för sig sjÀlv, eller en fara för annan.Klart stÄr att rekvisiten ensamma Àr otydliga och att Rikspolisstyrelsen genom förordning givits uppgiften om att utarbeta nÀrmare föreskrifter för hur LOB ska tillÀmpas i praktiken. Föreskrifterna ger dock ingen nÀrmare vÀgledning i hur rekvisiten ska tolkas.
Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Hur pÄverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen?
Bakgrund och problem: I april i Är lÀmnade det före detta justitierÄdet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts pÄ uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslÄs att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rÀttenundanta mindre bolag frÄn revisionsplikten. GrÀnsvÀrdena som föreslÄs för undantagandetinnebÀr att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som smÄ och dessa skulledÀrmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om grÀnsvÀrdena blir sÄ somföreslagits. Restaurangbranschen Àr en bransch dÀr det rÄder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och dÄ problemen Àr stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer ocksÄ att införas Är 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.
Svensk flexicurity med semidispositiv anstÀllningsskyddslag?
Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.
Utflyttning av aktiebolag : AnstÄnd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgÄngar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU
Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.
Trender pÄ den svenska perennamarknaden :
I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden
2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt
syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna
uppsta?r och hur de ser ut idag.
En internationell jÀmförelse av miljölagstiftning avseende vÀxtnÀringslÀckage med ursprung i jordbruket
SAMMANFATTNINGĂvergödning har de senaste Ă„ren blivit en stor och omdebatterad frĂ„ga i mĂ„nga EU- lĂ€nder.Ăven om problemen har minskat en del Ă€r detta inte tillrĂ€ckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur lĂ„ngt ska vi gĂ„ för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrĂ„dgivning har vi nĂ„tt en bit pĂ„ vĂ€gen, men fortfarande krĂ€vs det mycket arbete innan vi haruppnĂ„tt mĂ„let. Jordbruket har pekats ut som en av de största kĂ€llorna till övergödning pĂ„grund av överskottet av kvĂ€ve och fosfor som varje Ă„r urlakas ur vĂ„ra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetĂ€r att minska nitratföroreningar och andra föroreningar frĂ„n jordbruket, dĂ„ dessa pĂ„verkarsĂ„vĂ€l yt- och grundvatten som kust- och havsvatten.
Morfologisk och kemisk beskrivning av en svensk rabarbersamling (Rheum raponticum L.) :
SAMMANFATTNING
Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk
s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns Àven i vÄra
nordiska grannlÀnder Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett insamlingsarbete
av rabarber pÄgÄtt under Ären 2002 och 2003 för att komplettera en Àldre samling.
Teknik för biogasanvÀndning
This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.
Risken för omhÀndertagande hos hundar av olika ras
Hunden hÀrstammar frÄn vargen och genom avel har mÀnniskan lyckats ta fram mÄnga olika raser. Aggressivitet Àr ett av hundens ursprungliga beteenden som mÀnniskan Ànnu inte avlat bort helt och förmÄgan att skada mÀnniskor och djur finns kvar. Vad som utlöser ett aggressivt beteende Àr individuellt men kan exempelvis vara rÀdsla, smÀrta, sjukdom, tidigare upplevelser och erfarenheter. Oftast har aggressiviteten inte bara en orsak utan flera orsaker i kombination med varandra.
Hos vissa individer blir aggressiviteten för svÄr att hantera och dÀrmed inte acceptabel för mÀnniskor och andra hundar.
Informationsgivningens tvetydighet och konsekvenser : Vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden
Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhÀllsekonomin. Ett företagsförvÀrv pÄ aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter sÄsom arbetstagare och aktieÀgare.Det Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ att aktiemarknaden prÀglas i mÄngt och mycket av sjÀlvreglering. Det Àr sÄledes aktörerna pÄ marknaden som etablerar lÀmpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering Àr ett avsteg frÄn Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det Àr sedermera intressant till vilken grad det Àr gynnsamt med en kombination av dels sjÀlvreglering, dels lagstiftning.
EnergivÀven : ett projekt om tillfÀllig landskapsarkitektur
StÀder Àr i stÀndig förÀndring och övergÄngen frÄn industrisamhÀlle till kunskapssamhÀlle medför en omstrukturering av stadens ytor.
Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Ăven om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt.
I detta examensarbete studeras begreppet tillfÀllig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Àr att undersöka om tillfÀllig landskapsarkitektur kan vara ett sÀtt att uppmÀrksamma ett utvecklingsomrÄde och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igÄng. Arbetet Àr indelat i tvÄ delar.
Halmstadgruppen
Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm
1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör
dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en
genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall
överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns
oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att
vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas
lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera
krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv
hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att
komforten för tyngre trafik försÀmras.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms
lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försÀmras.