Sökresultat:
350 Uppsatser om Nyhetsförmdeling - Danmark - Sida 22 av 24
EU ger eko bland korna - frÄn uppbundet till lösdrift :
ABSTRACT
For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last
decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy
cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms
with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation
concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after
2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems.
The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy
cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if
there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision
about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and
the reasons to them.
Förekomst av blodgrupp B hos huskatter i Sverige
Katternas AB-blodgruppssystem bestÄr av blodgrupperna A, B och AB. Blodgrupperna nedÀrvs dominant och A-allelen Àr helt dominant över B-allelen. AB Àr troligen en tredje allel som Àr dominant över B och recessiv till A. Blodgrupp A definieras av att N-glykolylneuraminsyra uttrycks pÄ erytrocyterna och blodgrupp B av att N-acetylneuraminsyra uttrycks. Blodgrupp AB definieras av att bÄda neuraminsyrorna uttrycks tillsammans pÄ erytrocyterna.
Produktionsanalys och layoututformning Ät EWP Windtower Production- En paradigmbrytande komparativ studie ur ett holistiskt perspektiv för att tÀnja pÄ grÀnserna vid nybyggnation av vindkrafttornsfabriker
SyfteRapporten's syfte Àr att ta fram ett förslag till en ny fabrik för torntillverkning som tar hÀnsyn till dagen's krav pÄ resurssnÄlhet. Samtidigt som anlÀggningen har möjlighet till snabb förÀndring vid skiftande vindkraftstornsutbud. Bisyftet Àr att ge förslag pÄ förÀndringar som redan i dagslÀget gÄr att implementera ho's EWP samt hur dessa bör genomföra's bÄde nu och i den nya fabriken. MetodRapporten bygger pÄ flertalet kvalitativa komparativa fallstudier. PrimÀrdata har framförallt samlat's in genom observationer i EWP:'s produktion samt vid de besökta fabrikerna i Danmark och Tyskland.
BogsÄr hos suggor : en studie om riskfaktorer och hur de kan förebyggas
BogsÄr Àr en form av trycksÄr och uppstÄr dÄ underliggande vÀvnad bryts ned som ett resultat av lÄngvarigt tryck. Problemen drabbar frÀmst lakterande suggor som spenderar stor del av tiden liggande. BogsÄren upptrÀder som synliga sÄr pÄ suggans bogparti och Àr diskutabelt sÄvÀl ur en djurvÀlfÀrdsmÀssig liksom ur en livsmedelshygienisk aspekt. Arbetet bygger pÄ tre delar, en litteraturstudie, en omvÀrldsanalys och en beteendestudie. Enligt litteraturen Àr uppkomsten av bogsÄr multifaktoriell och beror pÄ dels djurrelaterade faktorer (hull, Älder, sjukdom, tidigare förekomst av bogsÄr och ras etc.) samt pÄ miljörelaterade riskfaktorer (Ärstid, fukt, golvtyp och vÀrme etc.).
Förvar av asylsökande : Beslutsfattande och genomförande, en rÀttslig jÀmförelse med reglerna om hÀktning
Att medvetet beröva en annan mÀnniska livet benÀmns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hÄllas ansvarig för mord Àr gÀrningsman och andra som medverkat. Vid sÄ kallat hedersmord kan det vara svÄrt att identifiera vem som har vilken roll och kan hÄllas ansvarig för gÀrningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvÄra faststÀllandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktÀren innebÀr att det kan finnas flera Àn den utpekade gÀrningsmannen som Àr skyldig till brott pÄ grund av samverkan och planering.
Irak i medierna 2004 : En studie om vad som pÄverkar hur en frÄga framstÀlls i svenska och danska pressen
I dagens samhÀlle gÄr det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sÀnder till oss. Vem eller vad det Àr som har makten att bestÀmma vad som kommer i medierna har Àven delvis makt över oss. Det Àr viktigt att vi Àr medvetna om vem eller vad det Àr som besitter den hÀr makten. Det Àr pÄ det sÀttet vi kan bestÀmma hur vi ska nÀrma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt till vÄr omvÀrld.I den hÀr studien tittar jag nÀrmare pÄ vad det Àr som pÄverkar hur en frÄga framstÀlls i medierna. Jag analyserar de tvÄ ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det Àr som pÄverkar hur dessa tvÄ tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvÄret av 2004.
VÄr egen fantasi rÀcker inte till : Visualisering av historieÀmnet genom filmvisning i gymnasieskolan enligt fem gymnasielÀrare
Att medvetet beröva en annan mÀnniska livet benÀmns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hÄllas ansvarig för mord Àr gÀrningsman och andra som medverkat. Vid sÄ kallat hedersmord kan det vara svÄrt att identifiera vem som har vilken roll och kan hÄllas ansvarig för gÀrningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvÄra faststÀllandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktÀren innebÀr att det kan finnas flera Àn den utpekade gÀrningsmannen som Àr skyldig till brott pÄ grund av samverkan och planering.
Lean i SEB : SEB:s tillÀmpning av The Toyota Way
De senaste Ärens oro i vÀrldsekonomin har medfört en Ätstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skÀrpningar av regelverk, som Basel III, stÀlls nu högre krav pÄ bankernas kapitaltÀckning. Fastighetsbolagen mÀrker av den förÀndrade situationen och vittnar om att den tidigare nÀstan obegrÀnsade kapitaltillgÄngen nu inte lÀngre existerar. Det har blivit dyrare att lÄna pengar frÄn bankerna och dÀrför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige Àr banksektorn stark gÀllande finansiering och marknaden Àr dominerad av ett fÄtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utlÀndska banker aktiva pÄ den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.
Designen av ett "huvud"kontor - NÄgra praktikfall
Sammanfattning Författare: Ann-Sofie Hjalmarsson och Judith Rodriguez Handledare: Leif Edvinsson Examinator: Christer Kedström Kurs: Magisterkurs i Strategisk ledning Nyckelord: Intellektuellt kapital, miljöpsykologi, hjÀrnan, hjÀrnergonomi. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka insikten för hur man genom strukturkapitalet, i det hÀr fallet kontorets design, kan förstÀrka humankapitalet. Vi avser ta fram en ?tankeram" med de element vi har funnit betydelsefulla. Metod: Vi har anvÀnt oss av abduktiv kvalitativ metod.
Vilka faktorer pÄverkar ett mjölkföretags tillvÀxt? : en jÀmförelse mellan Sverige och Danmark
Dairy farms have during a long time been under pressure and this situation was aggravated during the spring and summer of 2009, when profitability declined to historically low levels. Lower milk price and relatively high input prices have caused Swedish dairy farms great liquidity concerns and profitability problems. For a long time, Denmark has been identified as a leading country for the agrarian development with a leading structural rationalization and willingness to grow. In 2009, it was shown that the Danish agriculture, which is generally more leveraged, has difficulties in maintaining profitability and when market price of land started to fall, the proportion of technically insolvent agricultural enterprises rose dramatically. In light of this prevailing situation, this study highlights differences between Denmark and Sweden with the hope to learn from each other.
Situationen för lökodlingen i Sverige, à land och Finland : en studie av lantbrukarnas syn pÄ lökodlingen idag och i framtiden
Sammanfattning
För tillfĂ€llet rĂ„der en stor osĂ€kerhet inom lökodlingen i sĂ„vĂ€l Sverige som Finland pĂ„ grund av att bekĂ€mpningsmedlen Stomp och Totril, som Ă€r huvudherbicider i lökodlingen, kommer att förbjudas senast 2014. Det rĂ„der ocksĂ„ en viss osĂ€kerhet pĂ„ grund av de lĂ„ga prisnivĂ„erna pĂ„ lök de senaste Ă„ren. De lĂ„ga priserna beror till största delen pĂ„ att importerad lök i hög utstrĂ€ckning har tagit sig in frĂ€mst pĂ„ den svenska marknaden. De finlĂ€ndska odlarna kĂ€nner inte av denna press frĂ„n importen fullt lika mycket eftersom de finlĂ€ndska konsumenterna, i högre utstrĂ€ckning Ă€n de svenska, vĂ€ljer att köpa inhemska produkter trots att de Ă€r dyrare. Ăven Ă
land har analyserats sĂ€rskilt i denna studie eftersom en tredjedel av den finlĂ€ndska lökodlingen finns hĂ€r och löken, tillsammans med chipspotatisen, Ă€r den mest betydande grödan pĂ„ Ă
land.
Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur lökodlarna ser pÄ den nuvarande situationen och framtiden för lökodlingen i de olika lÀnderna.
Finansiering av fastighetsbolag : Analys avseende behovet av alternativ till traditionell bankkredit
De senaste Ärens oro i vÀrldsekonomin har medfört en Ätstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skÀrpningar av regelverk, som Basel III, stÀlls nu högre krav pÄ bankernas kapitaltÀckning. Fastighetsbolagen mÀrker av den förÀndrade situationen och vittnar om att den tidigare nÀstan obegrÀnsade kapitaltillgÄngen nu inte lÀngre existerar. Det har blivit dyrare att lÄna pengar frÄn bankerna och dÀrför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige Àr banksektorn stark gÀllande finansiering och marknaden Àr dominerad av ett fÄtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utlÀndska banker aktiva pÄ den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.
Försök med amsuggor i svenska besÀttningar : ett mindre fÀltförsök
I Sverige ökar antalet levande födda smÄgrisar, vilket har lett till en ökad smÄgrisdödlighet. 80 % av de smÄgrisar som försvinner fram till avvÀnjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smÄgrisdödligheten och har bedrivit forskning i mÄnga Är.
I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gÄ till vÀga med flytt av ammor i tvÄ steg. Syftet med vÄr studie var att se hur amsuggor fungerar i
Sverige, hur suggor och smÄgrisar pÄverkas i vÄrt system. Och om det lönar sig att anvÀnda amsuggor rutinmÀssigt ute i besÀttningarna.
Försöket genomfördes i tvÄ besÀttningar med tvÄ-veckorsystem och fem veckors ditid.
Modellering av avrinning frÄn gröna tak : Avrinningskoefficienter och modellparametrar
Expansion och förtÀtning av stÀder leder till att sÄvÀl areal som andel hÄrdgjord yta ökar i vÄra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönomrÄden. Den ökade mÀngden dagvatten riskerar att orsaka problem i omrÄden dÀr ledningsnÀtet dimensionerats för de dagvattenmÀngder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnÀtets kapacitet Àr ofta mycket kostsamt och det Àr dÀrför önskvÀrt att istÀllet minska belastningen pÄ de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta Àr att byggnaders takyta beklÀds med vÀxter, sÄ kallade gröna tak.
Danskar pÄ distans ? en studie om attityder och köpbeteende vid distanshandel.
Det Ă€r numer ett allmĂ€nt kĂ€nt fenomen att Internets betydelse i samhĂ€llet som marknads- och handelsplats, kommunikationsplattform och informationskĂ€lla Ă€r oumbĂ€rlig. Internet som handelsplats Ă€r beroende av en rad faktorer sĂ„ som konsumenternas köpbeteende pĂ„ Internet, produktkarakteristika, marknadsföringstekniker pĂ„ Internet samt upplevda fördelar och nackdelar av att e-handla. Ăven de flesta traditionella distanshandelsföretag och postorderföretag sĂ€ljer numer sitt sortiment online i webbutiker pĂ„ nĂ€tet. Ett annat vĂ€lkĂ€nt faktum Ă€r att vĂ€rlden blir alltmer global vilket ocksĂ„ förĂ€ndrar sĂ€ttet att kommunicera med marknaden. DĂ€rför Ă€r det vitalt för företag att ta reda pĂ„ konsumenters attityder och beteenden, sĂ„vĂ€l kulturbetingade som vĂ€rderingsmĂ€ssiga, till att e-handla, för att lyckas med en marknadsföringsstrategi.En av anledningarna till att nordiska konsumenter tenderar att undvika att handla frĂ„n utlĂ€ndska sajter Ă€r bland annat en upplevd osĂ€kerhetsfaktor angĂ„ende sĂ€kerhet och lurendrejeri samt att de inte alltid Ă€r sĂ€kra pĂ„ vad som gĂ€ller vid garantier och Ă„ngerrĂ€tt.