I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

I min undersökning har visats att balans Àr ett nyckelord. Balans mellan magasinens upplevda vÀrde och dess pris. Balans mellan reklam och annat innehÄll. Balans mellan lyx och alldaglighet. Jag har sett tydliga paradoxer, dels i magasinens innehÄll, dels hos konsumenterna.

Sammanfattning Uppsatsens syfte Àr att undersöka utformningen och innehÄllet i dagens lÀroböcker i geografi för grundskolans senare Är för att se hur vÀl dessa stÀmmer överrens med geografiÀmnets strÀvansmÄl. I uppsatsen har en textanalytisk metod anvÀnts dÀr ett mindre urval lÀroböcker analyserats utifrÄn de tvÄ strÀvansmÄl som sÀger att geografiundervisningen ska strÀva efter att eleverna ska utveckla förmÄgan att reflektera kring och ta medveten stÀllning till olika alternativ för resursanvÀndning utifrÄn ett ekologiskt tÀnkande respektive att eleverna ska utveckla förmÄgan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrÄgor. Analysen visar att de aktuella strÀvansmÄlen kommer fram i lÀroböckerna i samband med lÀroböckernas frÄgor till eleverna. Det Àr i dessa tillhörande frÄgor som lÀroböckerna kan beröra strÀvansmÄlen genom att förmÄ eleverna att arbeta med miljöproblematiken pÄ ett sÀtt som gÄr i linje med Àmnets strÀvansmÄl. Det visar sig att det endast Àr genom lÀroböckernas öppna frÄgor utan fasta svar som strÀvansmÄlen berörs..

Syftet var att visa resultat av akupunkturbehandling, frÄn randomiserade studier, vid lÄngvarig smÀrta hos patienter med olika smÀrttillstÄnd. Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Willmans m fl (2006) kriterier för vetenskaplighet. Vid analysen framtrÀdde sex huvudkategorier: Akupunktur mot kronisk smÀrta i lÀndryggen, Akupunktur mot kronisk huvudvÀrk, SmÀrtstillande effekt av öronakupunktur hos cancersjuka, Akupunktur mot kronisk smÀrta i nacken, Akupunktur vid fibromyalgi, Akupunktur not kronisk smÀrta av osteoartrit i knÀna. Samtliga studier med undantag av fibromyalgi visar att akupunktur ger en smÀrtlindrande effekt. Nyckelord: akupunktur, lÄngvarig, smÀrta.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀroböckernas berÀttelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berÀttelsen om det moderna Sveriges framvÀxt kan tillskrivas ett vÀrde för alla elever. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ lÀromedelsanalys av tre vanligt förekommande lÀroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i lÀroböckerna fokuserat pÄ berÀttelser om det moderna Sveriges framvÀxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rÀttigheter, solidaritet och jÀmstÀlldhet. UtifrÄn lÀroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framstÀllningen av det moderna Sveriges framvÀxt kan tillskrivas ett allmÀngiltigt vÀrde. Undersökningens resultat visade att lÀroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att hÀrleda till lÀroplanen.

Detta examensarbete behandlar pedagogers syn pÄ experiment i skolans tidigare Är i naturvetenskapsundervisningen. VÄrt huvudmÄl med examensarbetet var att undersöka faktorerna som underlÀttar respektive försvÄrar utförande av experiment i undervisningen för grundskolepedagoger. Vi ville Àven undersöka vilka typer av experiment som utnyttjas samt vilka mÄl som pedagogerna vill uppnÄ med utförandet av experimenten. Studien har genomförts pÄ tre olika skolor rund om i SkÄne. Vi har med hjÀlp av intervjuer genomfört en kvalitativ undersökning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de genomför ankomstsamtal med patienter. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade bandade intervjuer pÄ en vÄrdavdelning vid ett sjukhus i södra Sverige, dÀr sex sjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet redovisas utifrÄn de frÄgeomrÄden, som bygger pÄ frÄgorna i intervjuguiden. Det framkom att sjuksköterskorna genomför sina ankomstsamtal i princip utifrÄn samma struktur men med hÀnsyn tagen till patientens allmÀntillstÄnd, om ankomstsamtalet Àr planerat eller akut samt hur arbetsbelastningen pÄ avdelningen Àr vid det aktuella tillfÀllet. Nyckelord: Genomförande av ankomstsamtal, innehÄllsanalys, intervjuguide, patient, sjuksköterskor..

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lÀra oss mer om pÄ vilket sÀtt lÀrare förhÄller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn pÄ barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans lÀroplan angÄende etik och moral och Àven tittat pÄ vikten av att ha en vÀl förankrad yrkesetik. För att ta reda pÄ hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt resultat pÄvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tÀnkande.

Syftet med denna intervjustudie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för speciallÀrares syn pÄ sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallÀrare anvÀnder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svÄrigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklÀrandet.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallÀrare som undervisar i grundskolans Är 1-6.I resultatet synliggörs speciallÀrares uppfattningar om vad som försvÄrar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklÀrande. I resultatet framtrÀder hur speciallÀrare arbetar med svÄrigheter och hinder och det framgÄr vilka strategier de anvÀnder i arbetet med eleverna. SpeciallÀrarna uttrycker att elevens svÄrigheter kan bero pÄ ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallÀrare beskriver sitt arbete med eleverna.

Sammanfattning Uppsatsens syfte Àr att undersöka utformningen och innehÄllet i dagens lÀroböcker i geografi för grundskolans senare Är för att se hur vÀl dessa stÀmmer överrens med geografiÀmnets strÀvansmÄl. I uppsatsen har en textanalytisk metod anvÀnts dÀr ett mindre urval lÀroböcker analyserats utifrÄn de tvÄ strÀvansmÄl som sÀger att geografiundervisningen ska strÀva efter att eleverna ska utveckla förmÄgan att reflektera kring och ta medveten stÀllning till olika alternativ för resursanvÀndning utifrÄn ett ekologiskt tÀnkande respektive att eleverna ska utveckla förmÄgan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrÄgor. Analysen visar att de aktuella strÀvansmÄlen kommer fram i lÀroböckerna i samband med lÀroböckernas frÄgor till eleverna. Det Àr i dessa tillhörande frÄgor som lÀroböckerna kan beröra strÀvansmÄlen genom att förmÄ eleverna att arbeta med miljöproblematiken pÄ ett sÀtt som gÄr i linje med Àmnets strÀvansmÄl. Det visar sig att det endast Àr genom lÀroböckernas öppna frÄgor utan fasta svar som strÀvansmÄlen berörs..

Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras förestÀllningar om anvÀndningen av estetiska uttrycksformer. ForskningsfrÄgor som behandlats Àr Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lÀrande, samt PÄ vilka sÀtt och i vilka sammanhang anvÀnder de estetiska uttrycksmedel i barnens lÀrande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lÀrandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik.

Slutsats: Det finns ingen perfekt mall som ska anvÀndas vid förÀndringar. Detta gÀller i synnerhet förÀndringar som handlar om införande av en ny IT baserad arbetsrutin i en traditionsbunden organisation. Reaktioner pÄ en förÀndring och pÄ införande av ny teknik Àr olika frÄn person till person, frÄn organisation till organisation. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att det finns ett antal nyckelord som borde tas i beaktande samt tillÀmpas om en förÀndring ska accepteras av personalen. · Information · Kommunikation · VÀcka intresse och motivation · Uppföljning av arbetets gÄng.