Syftet med denna studie Àr att fÄ ytterligare kunskap och förstÄelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien utgÄr frÄn att fÄ förstÄelse för varför det Àr viktigt att bedriva verksamhet utomhus men ocksÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att fÄ en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik Àr ett undervisningssÀtt som anvÀnts i skolan i mÄnga Är, inte minst förr i tiden dÄ det ocksÄ anses ha varit nÄgot lÀttare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen dÄ hade en mer vana att vistas ute pÄ fritiden.

Syftet med det hÀr arbetet var att belysa lÀrares resonemang angÄende alternativa lÀromedel. Att förstÄ vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa lÀromedel de anvÀnder och varför. I denna kvalitativa studie anvÀndes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa lÀromedel finns hos respondenterna, men att anvÀndningen skiljer sig Ät. Det visar ocksÄ att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa lÀromedel Àr givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lÀrandemÄl pÄverkar valet av lÀromedel.

Arbetet syftar till att visa lÀrares och specialpedagogers syn pÄ sitt pedagogiska arbete med elever som har fÄtt diagnosen dyslexi. Undersökningen Àr utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur bÄde ett lÀrarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att fÄ en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fÄtt en dyslexidiagnos. Resultatet visar pÄ en tydlig skillnad mellan skolorna gÀllande deras hjÀlpinsatser för sina dyslexielever. Undersökningen visar Àven pÄ skillnader mellan skolorna gÀllande syn pÄ diagnos, antal elever med dyslexidiagnos samt utbildningsnivÄ hos berörd personal.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Är resonerar kring begreppen lÀsning och text, vad de lÀser pÄ sin fritid och vilken instÀllning de har till lÀsning i skolan. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i Ärskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har nÄgon vana att resonera om lÀsning och begreppet text och att de till stor del förknippar lÀsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. NÀr det kommer till elevernas lÀsning pÄ fritiden sÄ visade det sig att de möter en mÀngd olika texter som skiljer sig mycket frÄn det de fÄr lÀsa i skolan.

Den hÀr studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltsÄ idiom. Det primÀra syftet Àr att ta reda pÄ huruvida elever i grundskolans senare Är förstÄr idiom. Ett sekundÀrt syfte Àr att se om det finns idiomförstÄelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhÀllet. I den hÀr studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning med flervalsfrÄgor, som delats ut i nÄgra grundskolor.

Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.

Syftet med detta examensarbete Àr att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare Är och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det Àr i sprÄkliga interaktioner uppfattningar om vÀrlden skapas. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare Är. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt och vi anvÀnder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmÀnna definitionen av utomhuspedagogik innebÀr att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

LÀroplanerna faststÀlls av regeringen för den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna. Syftet med denna studie Àr dels att studera allmÀnna förÀndringar i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980 samt 1994, men Àven eventuella förÀndringar rörande historieÀmnet. Studien har genomförts med variationsfinnande komparativt litteraturstudium, som var en bra metod dÄ likheter och skillnader har undersökts mellan de fyra lÀroplaner som varit grunden för skolans arbete. UtifrÄn frÄgor om hur den generella utformningen förÀndrats, vilken typ av och hur mycket tid eleverna skall undervisas i historia samt orsaker till varför nya lÀroplaner har tillkommit och om det finns en didaktisk grundtanke i dessa lÀroplaner. Orsakerna till förÀndringarna Àr mÄnga, men en del beror pÄ saker som sker hela tiden i vÄrt samhÀlle.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka uttryckssÀtt den mystiska folkfromheten inom islam, sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den svenska kontexten. Med det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som utgÄngspunkt har dels en lÀromedelsanalys och dels en fallstudie genomförts. LÀromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt sufismen presenteras i lÀroböcker som anvÀnds i grundskolans senare Är samt i gymnasiet. Fallstudien bygger pÄ bÄde deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden. LÀromedelsanalysen visar att sufismen knappt behandlas i lÀroböckerna. Den bild som ges av sufismen Àr en historisk sufism dÀr det religiösa utövandet inte beskrivs.

Analysmaterialet i denna uppsats bestÄr av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas Àr under perioden 1990 till 2007. Vi har Àven studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.FrÄgor utifrÄn en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad Àmnen inom diskursen och vid nÀrmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

De flesta av Sveriges kommuner har ett mÄl dÀr de strÀvar efter att bygga ett hÄllbart samhÀlle, vilket innebÀr att man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. MÄlet med detta Àr att dra nytta av de obebyggda omrÄdena i stadsbilden genom att bygga nytt. Eftersom de tysta sidorna av byggnaderna ska ligga pÄ en ljudnivÄ under 45 dB(A) har det hÀr examensarbetet behandlat de möjliga lösningar som kan tillÀmpas vid bullerdÀmpning. En platsinventering har utförts dÀr de olika förutsÀttningarna har studerats, och dÀr resultaten av studierna har granskats med syfte till att planera en vision.Nyckelord: BullerdÀmpning, bostadsutformning, platsinventering.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pĂ„gĂ„ i flera Ă„r med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmĂ€rksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som Ă€r relevanta delar i ett sĂ„dant projekt. Dessa uppfattningar jĂ€mförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar pĂ„ att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del Ă€r i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en trĂ€ffbild, som exempelvis innefattar elevers Ă„lder, lĂ€rares uppfattningar och Ă€mneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hĂ€nsyn till för att öka elever intresse.