Sök:

Sökresultat:

147 Uppsatser om Nyckelfaktorer till framgćng - Sida 5 av 10

Balanced Scorecard i ett Äkeriföretag : Implementering av det balanserade styrkortet i PostÄkeriet Stockholms verksamhet ? uppvÀger fördelarna nackdelarna?

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullstÀndig helhetsbild Àn enbart finansiella mÄtt har ökat alltmer. Detta frÀmst dÄ den konstant förÀnderliga vÀrld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen mÄste förstÄ och fÄ grepp om den egna verksamheten för att i förlÀngningen nÄ lÄngsiktiga framgÄngar. AnvÀndningen av enbart finansiella mÄtt gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning nÀr framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet Àr tÀnkta att underlÀtta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehÄller dÀrför förutom det tidigare nÀmnda finansiella perspektivet Àven kund-, process- och lÀrandeperspektivet.

Informationsoperationer vid krigsspel?

Studien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag pĂ„ hur informationsoperationer kan integreras i deoperativa stabsövningarna pĂ„ Försvarshögskolan. Vilka likheter och skillnader finns det med de traditionellakrigsspelen? GĂ„r det att anvĂ€nda dessa krigsspel Ă€ven om vi vill öva andra metoder? Ämnet Ă€r valt dĂ„ stort intresse förinformationsoperationer finns i Försvarsmakten. Det finns Ă€n sĂ„ lĂ€nge inga klara koncept och strukturer för hur manska anvĂ€nda denna metod.Studien inleds med att allmĂ€nt granska militĂ€rteori, krigsspel och informationsoperationer. De tvĂ„ senare granskassedan utifrĂ„n modellen med mĂ„l, begrepp och processer.

SamhÀllet i skolan, skolan i samhÀllet : En studie av en gymnasieskolas demokratiarbete utifrÄn elevernas upplevelser av verksamheten

Studiens övergripande syfte Àr att utvÀrdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn pÄ verksamheten. Som utgÄngspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som Àven ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrÄn verksamhetens innehÄll och form. För det andra inflytande utifrÄn ett individ- och samhÀllscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rÀttighetsperspektiv.

AVANCERAD HUDV?RD ? EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudv?rd

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Etablering i Östeuropa - ett vĂ„gspel

Problem: FörutsĂ€ttningarna pĂ„ de central- och östeuropeiska marknaderna skiljer sig frĂ„n de vĂ€steuropeiska, vilket innebĂ€r att dessa marknader Ă€r svĂ„ra att angripa. För att möjliggöra ett grĂ€nsöverskridande samarbete mellan dessa regioner, mĂ„ste företaget inte enbart förstĂ„ skillnader, utan Ă€ven identifiera vilken pĂ„verkan dessa kommer att ha pĂ„ utvecklingsmöjligheterna. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera de motiv ett företag kan ha vid en etablering i Central- och Östeuropa samt att skapa en djupare förstĂ„else för de problem samt svĂ„righeter som kan uppstĂ„ under denna process. Metod: MetodmĂ€ssigt Ă€r uppsatsen av abduktiv karaktĂ€r dĂ„ vĂ„rt syfte Ă€r att jĂ€mföra företagets internationalisering med relevanta existerande teorier. Insamling av material har skett genom studier av litteratur och forskning pĂ„ omrĂ„det samt kvalitativa intervjuer med personer i ledande positioner inom fallföretaget.

Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Skapandet av varaktiga kundrelationer : en studie av LÀnsförsÀkringar Bergslagens kundbonussystem

En vÀxande tjÀnstesektor som fÄr allt större betydelse och en ökad konkurrens om kunderna Àr den finansiella tjÀnstemarknaden. Denna förÀndring pÄ den finansiella tjÀnstemarknaden har lett till ett skifte i synen pÄ marknadsföring. Marknadsföring av den fysiska produkten har alltmer ersatts av ett fokus pÄ vÀrdeskapande och pÄ att utveckla lÄngsiktiga relationer. Detta innebÀr till exempel att tjÀnsteföretag idag i större utstrÀckning samarbetar med sina kunder i skapandet av den tjÀnst som levereras, vilket innebÀr att en ökad vikt lÀggs pÄ kÀnnedom om kundens behov för att sÀkerstÀlla korrekt utformning och leverans. Denna studie Àmnar beskriva kunders uppfattningar om ett kundbonussystem och den genomförs pÄ uppdrag av LÀnsförsÀkringar Bergslagens Lantbruksavdelning. Fokus ligger pÄ företagets kundbonussystem ?Guldkund? med avsikten att utreda skillnader i synen pÄ detta mellan de tvÄ kundgrupperna Guldkunder och Silver-/Bronskunder.

Trygg start p? dagen eller ?verbliven tid? -En studie om morgonfritidsverksamhetens roll och potential

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

LYDA ORDER? En j?mf?rande fallstudie om implementering av arbetsmetoder inom polisen

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

God tidig l?sundervisning En fenomenografisk studie om hur l?rare i f?rskoleklass och ?rskurs 1 uppfattar god tidig l?sundervisning

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

TAKK - ett verktyg som skapar ett gemensamt spr?k f?r alla

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

En intervjustudie av l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Hur beskriver klassl?rare, speciall?rare och logopeder att de arbetar och samverkar?

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

VÀrdeskapande i samband med förvÀrv: - om nyckelfaktorer i en förvÀrvsprocess

The acquisition process as an object for research and empirical studies have increased in importance during the past decade. The purpose of this thesis is to investigate this process further. This was done by reviewing previous research covering the area of mergers and acquisitions. Seven key factors that should be considered in an acquisition process emerged; acquisition project management, planning, communication between the acquirer and the potential target, goal alignment within management, company-cultures, a trade-off between a certain speed in integrating the companies and consideration of the employees, and finally the follow-up. These factors have been shown to increase the likelihood of value creation in acquisitions.

Motivation och Meningsskapande i det Digitala Arbetslandskapet: En Studie av Distansarbetets P?verkan

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->