Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kÄranda. Fokus lades pÄ vad som kan hÀnda nÀr den starka kÄranda övergÄr till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrÄn lednings- och individperspektiv. Studien hade Àven till syfte att skapa en förstÄelse för kÄrandans betydelse och hur den pÄverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur anvÀndes som utgÄngspunkt för att underlÀtta förstÄelsen för kÄrandans pÄverkan pÄ organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gÀllande svÄrigheten för ledningen att pÄverka organisationskulturen och dÀrmed Àven kÄrandan.

Syftet med denna studie var att belysa unga mÀnniskors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom Àldreomsorgen innefattar. Vad kÀnnetecknar ett attraktivt arbete och anses Àldreomsorgen uppfylla dessa krav pÄ vad ett attraktivt arbete innehÄller. Intervjuer med omvÄrdnadspersonal frÄn hemtjÀnst och Àldreboenden har genomförts. Studien innefattar Àven intervjuer med gymnasieelever frÄn omvÄrdnadsprogrammet och belyser deras förvÀntningar och erfarenheter pÄ ett arbete inom Àldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom Àldreomsorgen Àr ett arbete som anses bra men att vissa förbÀttringar ÀndÄ Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla framtidens personalförsörjning.

Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsÀttningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen pÄ den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och nÄgra medarbetares syn pÄ en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstÄ det styrsystem de agerade i.Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar frÄn Är 2002 till och med Är 2008. Studien föregicks ocksÄ av en dokumentanalys av frÄgeformulÀr till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lÀrare ansÄg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling.Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehÄller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvÀrdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhÄllande till nationella mÄl sattes ocksÄ i centrum pÄ ett tydligare sÀtt i slutet av den undersökta perioden.Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehÄll inte anvÀndes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men Àven att det Àr upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet pÄ skolan ska utföras.

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

Corporate social responsibility, CSR, Àr ett aktuellt koncept och dess efterfrÄgan ligger till grund för studien. Konceptet prÀglas av begreppsförvirring som bidrar till att framstÀllningen av konceptet Àr intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framstÀlls i svensk populÀrmanagementpress utifrÄn ett utbudsperspektiv, dÀr föresprÄkare för managementkoncept Àr identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framstÀlls i populÀrmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka konsulters lÀrande i arbetet och om det finns nÄgra gemensamma, eller individuella, drivkrafter eller motiv bakom de eventuella insatser som görs för lÀrande. Studien undersöker Àven hur lÀrande anvÀnds för att som konsult göra sig anstÀllningsbar.Teori: Det finns oÀndligt mycket forskning och skolbildningar som berör lÀrande. LÀrande Àr nÄgot som kan ske bÄde formellt, planerat och informellt, spontant i det vardagliga arbetet. För att skapa en förstÄelse för hur lÀrandeprocesser fungerar behöver vi skapa en förstÄelse för lÀrandets helhet, det vill sÀga hur lÀrande drivs, motiveras och samordnas för individer.Metod: Genom sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kunde det empiriska material för studien samlas in. Intervjupersonerna valdes ut i relation till frÄgestÀllningen och syftet för studien.

Med utgÄngspunkt att sjÀlvskadebeteende Àr ett internaliserat problem Àr syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om sjÀlvskadebeteende Àven Àr lÀnkat till externaliserade problem. Vi undersöker Àven om sjÀlvskadebeteende hÀnger samman med att i olika miljöer utsÀttas och utsÀtta andra för negativa beteenden. Studien anvÀnder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - ?Sju Skolor?: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in frÄn 1478 högstadieelever.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförÀndringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring vÀrdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spÀnningar, sÄsommöjligheter och risker, som kan uppstÄ i antagandet av en ny idé. UppsatsensfrÄgestÀllningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring vÀrdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i vÀrdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssÀtt dÀr frÄgestÀllningarna Àr studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

Ekonomisk rÄdgivning för företag Àr oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjÀlp Àn mer viktig dÄ de inte kan anstÀlla personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rÄdgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rÄdgivning leder till sÀmre beslut som Àr dÄligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstÄr företagen frÄn en rÄdgivning de behöver?Syftet med studien Àr att visa hur mikroföretag anvÀnder sig av ekonomisk rÄdgivning och varför.

Syftet med studien var att utvÀrdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande nÀr det finns en vÀnrelation till klienten Àn dÄ det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande nÀr det finns en vÀnrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgÄngspunkt i analysmodellen. DÄ vi inte fann nÄgon modell som beskrev de problem som vi försökte utvÀrdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi anvÀnde för att utforma vÄra Ätta hypoteser. För att testa nollhypoteserna anvÀnde vi oss av ChitvÄ-testet.Uppsatsens slutsats gÀller för revisorerna i Kristianstad och HÀssleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivÄ av ett otillÄtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten Àn för de revisorer med en vÀnrelation till klienten. Det finns ocksÄ en högre acceptansnivÄ hos de manliga revisorerna Àn hos de kvinnliga revisorerna..

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och elever stÀller sig till anvÀndandet av de interaktiva skrivtavlorna inom matematiken. Studien bygger pÄ flera olika metoder dÄ detta Àr en fallstudie. I undersökningen framkom det att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till de interaktiva skrivtavlorna. Det framkom Àven att lÀrarna inte anvÀnder den interaktiva skrivtavlan alls eller att de anvÀnder den som en filmduk..

IT och logistik Àr tvÄ omrÄden i stÀndig utveckling. IT har skapat helt nya förutsÀttningarför planering och effektivisering inom logistiken. I dagens samhÀlle Àr en vÀlutveckladkommunikation avgörande för effektiv logistik. IT har Àven möjliggjort nyaorganisationsstrukturer i form av supply chain management och outsourcing medtredjepartslogistiker. För en tredjepartslogistiker kan det vara avgörande att kunna arbetaeffektivt med bÄde material- och informationsflöden.

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall somkommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i VÀxjö. MÄletmed studien Àr att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder pÄ ett kontor Ät Videumspersonal, samt en funktionell reception.Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor,delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videumspersonal för att fÄ en bild av vad de har för Äsikter om sitt nuvarande kontor och receptionsamt en framtida utformning. Genom en balans av de pÄverkande faktorerna teori,personalens Äsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram.Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslagetför Videum AB..

I den hÀr studien undersöks om det Àr bristande tidsuppfattning som orsakar sÀmre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar Àven till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att tvÄ grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mÄtt pÄ prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har Àven deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns nÄgon skillnad i prestation pÄ den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sÀmre strategi Àn barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sÀmre Àn andra pÄ tidsuppfattningsuppgiften, dÀremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation pÄ exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det gÄr inte med uppgifterna i den hÀr studien att visa pÄ nÄgra direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.