Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor Àr en viktig aspekt i förhÄllande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rÀtt bedömningar och insatser. Med detta som utgÄngspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 Är. Studien Àr utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkÀter gick ut till högstadieelever pÄ en skola i Mellansverige.

Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att förÀldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. FörÀldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gÀllande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

Studiens syfte har varit att undersöka tonÄrstjejers syn pÄ och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jÀmstÀlldhet och feminism. Fokus har legat pÄ sexuellt handlingsutrymmer, förhÄllandet mellan kÀrlek och sexuella handlingar, pÄ vilket sÀtt utseende och klÀdstil kopplas till kön och sexualitet, syn pÄ hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonÄrstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonÄrstjejer mellan 15-20 Är. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgÄr i sin analys ifrÄn Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonÄrstjejerna förhÄller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

2008 lade regeringen fram sin proposition om en ny lÀroplan för gymnasieskolan, Gy11. MÄlet med den nya lÀroplanen, var att den skulle bli tydligare och konkretare Àn tidigare lÀroplaner. Vi vill med studien undersöka hur de utbildande lÀrarna, i Idrott och hÀlsa, som var med och utformande Àmnesplanen i Idrott och hÀlsa, tolkar Àmnesplanen samt hur de realiserar den i praktiken. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod, för att verkligen kunna analysera vad dessa personer menar. Den tidigare forskningen klarlÀgger vad som tidigare har upplevts som Àmnets syfte och olika pÄverkansfaktorer av innehÄllet i Àmnet.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

HÀlsa Àr ett begrepp som har förÀndrats över tid. Chefers hÀlsa har diskuterats en hel del men dÀremot har inte chefsnivÄns betydelse för den egna upplevda hÀlsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hÀlsa frÄn deras egen chefsnivÄ. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att se hur lÀrare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lÀrarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det nÄgon könsordning? FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen, innebÀr att genus sÄvÀl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, dÀr alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som hÀnder med en grupp studenter dÄ de Äker ivÀg för att ta del av en frÀmmande kultur. Kulturmötet Àgde rum i Senegal dÀr studenterna lÀrde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick ocksÄ för dem att besöka olika skolor och Àven försöka hÄlla i lektionsundervisning pÄ dessa. Studien Àr gjord pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr jag intervjuat studenternas lÀrare som följer med pÄ resan, hÀlften av de sex studenterna och sen har jag Àven pÄ plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar pÄ att studenterna i början av vistelsen försöker hÄlla samman gruppen men efter en tid uppstÄr det en individuell splittring frÄn var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i sÄ hög grad som möjligt stÄr över viljan till att hÄlla samman den resande gruppen.

Studien berör samspelet i lÀrare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ relationen till sina lÀrare, bÄde sÄ som de upplever att den Àr och sÄ som de önskar att den skulle kunna vara. Det Àr sÄledes gymnasieelevers uppfattningar som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie dÀr olika faktorer som pÄverkar samspelet har belysts, bÄde ur ett lÀrare- och elevperspektiv. DÀrtill har Ätta gymnasieelever intervjuats.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett Äterkommande begrepp i förskolans vÀrld de senaste Ären. Lika sÄ har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssÀtt bÄde hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande Àr ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta Àr det pedagogerna pÄ smÄbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med smÄ barns inflytande.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan bistÄndshandlÀggare i GÀvle kommun och vÄrdplanerare i Landstinget GÀvleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hÄlls pÄ sjukhuset kring de patienter som Àr utskrivningsklara frÄn slutenvÄrden och som Àr i behov av fortsatt hjÀlp och stöd frÄn kommunen och/eller primÀrvÄrden. Mötesformen benÀmns Samordnad vÄrdplanering (SVP) och Àven om det ibland Àr fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primÀrvÄrdskoordinatorer, sÄ har vi avgrÀnsat studien till att gÀlla just dessa tvÄ professioner. Fokus ligger sÄledes pÄ samverkan och studiens syfte Àr: att studera samverkan mellan bistÄndshandlÀggare och vÄrdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien Àr kvalitativ till sin karaktÀr och kan ses som bÄde deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att fÄ kunskap om de bÄda professionernas uppfattningar och Äsikter.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .