SammanfattningSyftet med studien var att studera skillnader i vilka mÄl bordtennisspelare anvÀnder sig av beroende pÄ mÄlinriktning. I studien deltog 103 bordtennisspelare (60 mÀn och 43 kvinnor) tÀvlandes i division ett till tre. Metoden som anvÀndes i studien var en kvantitativ undersökning och bestod av enkÀterna Collegiate Goal Setting in Sport Questionnaire (Weinberg, Burton, Yukelson, Weigand, 1993) och Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire (Duda & Nicholls, 1992; ref i Duda, 1998). Resultatet i studien visade flera signifikanta skillnader mellan bordtennisspelarna med högre resultatinriktning och bordtennisspelare med en lÀgre resultatinriktning nÀr det gÀller uppfattning om mÄlsÀttning. Resultatet visade exempelvis att bordtennisspelarna med högre resultatinriktning oftare satte resultatmÄl och prestationsmÄl jÀmfört med bordtennisspelare med en lÀgre resultatinriktning.

Magneter har anvÀnts lÄngt tillbaka i tiden för att behandla olika Äkommor. Det senaste Ärtiondet har de fÄtt ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De pÄstÄs ha olika medicinska effekter sÄ som att ge ökat blodföde och verka smÀrtlindande och avslappnande pÄ ömma muskler. Syftet med den hÀr studien var att studera huruvida hÀsttÀcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har nÄgon effekt pÄ beteenden hos hÀstarna vilka tyder pÄ en ökad avslappning. Sju normala, friska hÀstar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.

Efter en traumatisk hÀndelse Àr det viktigt att kunna ta hand om dem som pÄverkas av situationen, bÄde fysiskt och psykiskt. Detta förutsÀtter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift Àr i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur det akutpsykologiska stödet Àr utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillÀmpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat pÄ vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, Àr att synen pÄ hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har ocksÄ visat att tillÀmpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivÄn inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra lÀrares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprÀttandet, genomförandet och uppföljning av ÄtgÀrdsprogram. VÄr studie Àr förlagd till tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i VÀstsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vÄr undersökning pÄ Àr lÀrare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en sÄ övergripande syn som möjligt kring arbetet med ÄtgÀrdsprogram. I studien deltog fyra lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den Àr en vÀl fungerande metod för att fÄnga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvÀrld.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anstÀllning av chef gÄr till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna Àr Àven intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien Àr inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade pÄ chefsrekrytering som organisationsmÀssigt skiljer sig sÄ mycket som möjligt frÄn varandra för att fÄ en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika omrÄden som bestÄr av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien Àr utförd genom intervjuer pÄ sju deltagande rekryteringsföretag belÀgna i MÀlardalen.

Syftet med studien Àr att genom en litteratursammanstÀllning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sÄr. Kostnaden för behandling av sÄrrelaterade Äkommor uppgÄr till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje Är. MÄlet för sÄrbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, frÀmja en god hÀlsa och underlÀtta det dagliga livet, det Àr dÀrför viktigt att rÀtt förband anvÀnds till rÀtt typ av sÄr. Studien undersöker Àven hur Landstinget i Uppsala lÀn har bestÀllt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska anvÀndas för en viss typ av sÄr.

Arbetsminnet Àr en viktig funktion för mÀnniskans kognitiva förmÄga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan pÄverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel Àr inlÀrning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera pÄ högskola och att förbÀttra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden frÄn andra terminen och 40 frÄn sjÀtte terminen. Ett nÀtbaserat arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihÄgkomna ord) frÄn andra till sjÀtte terminen.

Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av bÄda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och kÀllkritik pÄ Internet i samband med studier. Syftet med studien Àr att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och kÀllkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter anvÀnds av bÄda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen Àr en bÄde kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger pÄ enkÀtfrÄgor och öppna frÄgor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrÄgor.

Syftet med studien Àr att ur ett elevperspektiv fÄ en uppfattning om hur ungdomarna ser pÄ konsumtion och konsumtionsvanor i förhÄllande till ett hÄllbart samhÀlle.Teoretiska utgÄngspunkter grundar sig bland annat utifrÄn konsumtionssamhÀllet enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhÀllets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som anvÀnts i studien Àr fokusgruppsintervjuer dÀr fakta samlats in med hjÀlp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen bestÄr utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrÄn dessa.Ungdomarna som Àr uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhÀlle verkar vara medvetna nÀr det gÀller sin pÄverkanskraft mot ett hÄllbart samhÀlle genom sin konsumtion, sÄvÀl kortsiktigt som lÄngsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien nÀr det gÀller engagemang och vilja till förÀndring mot ett mer hÄllbart samhÀlle.  .

Den hÀr studien handlar om hur lÀrare hanterar det dagliga arbetet med mÄlrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka mÄl lÀrarna utgÄr ifrÄn i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas sprÄkutveckling. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i förberedelseklass pÄ tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lÀrarna i enlighet med andrasprÄksforskningen samtidigt som deras arbete pÄ flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar Àven att Skolverkets förordningar i ett fall motsÀger varandra samt att lÀrarna arbetar enligt 4 § i Skollagen dÄ de anpassar utbildningen efter varje elevs behov..

Bakgrund: Flera stora produktionsföretag har börjat anvÀnda sig av utvecklingsprogram för sina leverantörerna för att sprida beprövade tanke- och arbetssÀtt och dÀrigenom erhÄlla förbÀttrade prestationer av leverantörerna. Denna utveckling har i flera fall visat sig ge positiva förÀndringar pÄ leverantörernas prestationer men det har varit svÄrt för kundföretagen att fÄ kÀnnedom om vad som verkligen har hÀnt i leverantörernas verksamheter. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda vilka effekter som efterstrÀvas och erhÄlls nÀr stora produktionsföretag, genom utvecklingsprogram, bedriver leverantörsutveckling. Genomförande: Data och information har insamlats genom personliga intervjuer hos personer frÄn ett stort produktionsföretag samt ett tvÀrsnitt av tre leverantörsföretags personal. Resultat: Studien visar pÄ att bakomliggande motiv till leverantörsutveckling Àr stabilitet i flödet, lÄngsiktiga leverantörsrelationer, optimala processer och upprÀtthÄllandet av kontinuerliga förÀndring.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstÄ vad nÄgra förskollÀrare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus pÄ förskolor. Studien fokuserar pÄ det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrÄn utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollÀrare, parvis, utifrÄn foton av deras egna fysiska miljöer. I studien pÄvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna Àr utformad. Resultatet i studien visar pÄ att de flesta av de studerade fysiska miljöerna Àr otillgÀngliga och att barnen ofta behöver hjÀlp för att kunna anvÀnda materialet, samt att förskollÀrarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur den enskilde lÀrarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan pÄverka likvÀrdigheten i bedömning och betygsÀttning. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit de lÀrandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra Ären; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. TillvÀgagÄngssÀttet för studien var tvÄ olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lÀrarna som delgett sina prov för analys. Studien avgrÀnsades till tre yrkesverksamma lÀrare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lÀrarna i studien till viss del talar om kunskap pÄ ett sÀtt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.