Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland omsorgspersonal beroende pÄ om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick tvÄ deltagargrupper dÀr den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anstÀllda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende pÄ var det för tillfÀllet fanns behov. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer pÄ enkÀten som var uppdelad i tvÄ delar; Basic need satisfaction at work scale som mÀtte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mÀtte inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Studien visade att anstÀllda med en flexibel arbetsplats hade lÀgre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse Àn anstÀllda med fast arbetsplats.

Handledning Àr en metod för lÀrande och utveckling som anvÀnds pÄ arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen Àr den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle fÄ en djupare kunskap om specialpedagogens syn pÄ handledning.För att fÄ svar pÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingÄtt i studien, dÀr vi i intervjuerna utgÄtt frÄn en intervjuguide med halvstrukturerade frÄgor.Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn pÄ handledning till största delen överensstÀmmer med den litteratur som finns i Àmnet.

Studien undersöker huruvida den nybildade nordiska börsen kommer att fÄ nÄgon pÄverkan pÄ svenska företags chanser att införskaffa nordiskt riskkapital vid en nyintroduktion. Studien antar en kvalitativ ansats, med intervjuer som huvudsaklig metod för datainsamling. Intervjuer utfördes med Ätta stycken investmentbanker som respondenter..

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de hÄller god pedagogisk nivÄ. PÄ uppdrag frÄn Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav tvÄ animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som Àr tidskrÀvande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i Àmnet..

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur enhetschefer inom Àldreomsorgen beskriver hur de ser pÄ och anvÀnder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i Àmnet och hur de resonerar runt ordet missförhÄllande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom Àldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de anvÀnder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser pÄ missförhÄllanden. Resultatet frÄn studien visar pÄ kunskapen inom Àmnet Lex Sarah behöver bli bÀttre bÄde bland enhetschefer och bland personal.

Studien behandlar tefrokronologi pÄ FÀröarna under tidig holocen. Tefrokronologi Àr en tidssynkron dateringsmetod med hög precision dÀr tefra identifieras och korreleras till kraftiga vulkanutbrott. FÀröarna utmÀrker sig för studier inom klimatutveckling eftersom de befinner sig mellan sub-arktiska och atlantiska vattenmassor. FÀröarnas lÀmplighet för tefrokronologiska studier nÀmns redan i Thorarinssons doktorsavhandling 1944. Syftet med studien Àr att identifiera och datera tefrahorisonter för att kunna jÀmföra resultatet med klimatutvecklingen under tidig holocen.

Denna studie omfattar en teoretisk studie med syftet att förstÄ och förklara hur det historiska beslutet att ?avskaffa? vÀrnplikten blev möjligt. Studien har visat att Försvarsmakten har varit den aktör som har haft störst makt att pÄverka agendan. Studien visar att beslutet Àr fattat pÄ oklara ingÄngsvÀrden och dÀr det varit viktigare att fatta beslut Àn att avvakta förtydligande av ingÄngsvÀrdena..

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och sÀrskolans undervisning. Rapportens syfte Àr att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i sÀrskolan. Studien Àr genomförd i en medelstor stad och alla informanter Àr verksamma pÄ samma skola. Vi har utfört den hÀr studien med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansÄg att det var viktigt att arbeta med motivation.

Syftet med studien Àr att undersöka vad pedagoger pÄ olika förskolor har för syn pÄ barns lÀrande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens nÀrvaro i utomhusleken. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lÀrande. Pedagogerna lyfter fram att det Àr viktigt att vara lyhörd för barns önskemÄl och behov vad gÀller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver nÀrvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lÀrandet.

Syftet med studien var att beskriva mÀnnens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt mÀnnens yrkesval. Studien bygger pÄ litteratur som belyst omrÄdet samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. FrÄgeomrÄden som har behandlats Àr: könsfördelningen pÄ arbetsplatsen, faktorer som styrt mÀnnens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att fÄ fler mÀn att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att mÀnnen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsstÀllande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar Àven att mÀnnen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Studien syftar till att identifiera faktorer vilka kan frÀmja ett ökat turismföretagande.Det Àr en kvalitativ studie som frÀmst baseras pÄ 21 intervjuer som genomförts inomdet omrÄde som den empiriska delen av studien omfattar, Destination LÀckö Kinnekulle,vilket innefattar Götene och Lidköping med omnejd.Studien visar att de flesta insatser som genomförts har viss positiv inverkan förturismnÀringen, men pÄ olika sÀtt. TurismnÀringen Àr omfattande och pÄverkas av mÄngaaspekter i samhÀllet. De som frÀmst startat turismföretag Àr inom studien kvinnor som drivsav ett brinnande intresse och som ser företagandet mer som en livsstil. Turismföretagarnabesitter sjÀlva kunskap, kreativitet och förmÄga att driva verksamheten. De efterfrÄgar stödoch konkreta nÀtverk frÀmst rörande marknadsföring, finansiering och alla de regelverk somomgÀrdar turismföretagare.