SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhÀndertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks Àven tillÀmpning av tvÄngsvÄrdslagstiftning i förhÄllande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhÄllningssÀtt till etiska aspekter nÀr beslut om tvÄngsvÄrd av gravida missbrukare tas. Studien Àr kvalitativ och genomförs med hjÀlp av intervjuer med socialsekreterare och Àven med hjÀlp av officiella dokument frÄn olika myndigheter. I studien anvÀnds teorier som empowerment och företrÀdarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med studien Àr att klargöra om nyckelhÄlsmÀrkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av kÀllkritiskt tÀnkande kring nyckelhÄlsmÀrkningen. Som metod tillÀmpades intervjuer pÄ 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhÄlsmÀrkningen har en inverkan pÄ bÄde val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hÀlsosam en produkt Àr. Studien visar Àven pÄ en slÄende avsaknad av kÀllkritik dÄ konsumenter utvÀrderar nyckelhÄlsprodukter..

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollÀrare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla Àr för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollÀrare. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollÀrarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det Àr vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fÄtt frÄn förskollÀrarna, dÀrför Àr resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltsÄ inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollÀrarna som deltagit har en samstÀmmig syn pÄ barnen och gemensamma tankar pÄ hur de ska inkluderas.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Det finns stor efterfrÄgan pÄ barnpsykiatriska utredningar. Psykologisk utredningkan vara behandlande genom ett kollaborativt och terapeutiskt förhÄllningssÀtt.Denna studie utgÄr frÄn hypotesen att barn som remiteras till barnpsykiatriskutredning skattar sin sjÀlvvÀrdering lÀgre Àn normgruppen. Detta som en följd avupprepade misslyckanden och svÄrigheter att leva upp till krav i vardagen. Studiensyftar till att undersöka om ett kollaborativt och terapeutiskt förhÄllningssÀtt vidpsykologisk utredning av barn har effekt pÄ deras sjÀlvvÀrdering. Studien har en3(Utredning; n=15, FörÀldrastöd; n=12, VÀntelista; n=13) x2(för-, eftermÀtning)mixad design.

Studien behandlar författarbesökets plats i svenskaundervisningens litteraturundervisning pÄ gymnasiet. Syftet Àr att belysa hur författarbesök kan anvÀndas litteraturundervisningen och hur ett sÄdant besök kan förberedas, genomföras och efterarbetas. Till grund för studien ligger svensklÀrares, ungdomsförfattares och gymnasieelevers uppfattningar om ett sÄdant inslag i undervisningen..

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att fÄ en inblick i hur de sjÀlva upplever och pÄverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som vÀldigt tuff med ett högt Àrendeinflöde som Àr svÄrt att pÄverka. MÄnga menar att det Àr svÄrt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjÀnstlagen. Av resultaten i studien framgÄr det att socialsekreterarnas arbetsmiljö prÀglas av olika kulturer som inverkar pÄ varandra, begrÀnsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress.

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Under lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssÀttets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingÄr 27 elever dÀr syftet Àr att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser pÄ laborationer i matematik. Eleverna lÀser första Äret pÄ naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer Àr ett bra alternativt arbetssÀtt till den ?vanliga? matematiken.

Barns fysiska uppvÀxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. NÀstan 90% av alla 1-5Äringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. DÀrför Àr det angelÀget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar pÄ vÀxtmaterialet barn klÀttrar i pÄ förskolor. Studien omfattar vÀxtmaterial med klÀtterslitage pÄ 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att vÀrdera vÀxtmaterial efter barns klÀtterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanstÀllning av anvÀndbara arter.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv pÄ hedersrelaterat vÄld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett Àrendehandlar om hedersvÄld, och vilka eventuella svÄrigheter som finns vid omhÀndertagande avoffren för vÄldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades pÄ fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjÀnsten och kvinnojourer som arbetar medvÄldsutsatta kvinnor. I studien anvÀnds de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgÄr det att hedersrelaterat vÄld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gÄ tillvÀga för att bedöma att ett Àrende var hedersrelaterat anvÀnde deprofessionella verktyg som ingÄende intervjuer, nÀtverkskartor och livslinje. VÄldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och anvÀnds som ett sÀtt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Hur kan det förklaras att lÀkare har svÄrt att acceptera icke-lÀkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien Àr byggd pÄ litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen anvÀnds teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till tvÄ möjliga förklaringar till varför lÀkarna har svÄrt att acceptera icke-lÀkare i rollen som chef.

Den hÀr studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien Àr att analysera hur Ätta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig sjÀlva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. UtifrÄn ett material, bestÄende av Ätta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som Älder, utbildning, etnicitet och plats förstÄs, anvÀnds, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berÀttelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som klÀder, umgÀnge, sprÄk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.