Syftet med denna studie Àr att undersöka hur miljöarbetet ser ut i tvÄ tillverkningsföretag och ett grossistföretag. Studien tar sin utgÄngspunkt i respektive företags miljöansvarigas definition av miljöarbete. MÄlet med undersökningen Àr ta reda pÄ vilken strategi respektive företag har avseende miljöarbetet. Studien Àr gjord i samarbete med Interpares, en frivilligkedja samt inköpsorganisation av byggmaterial, som valt ut tre av företagets leverantörer till den hÀr studien. Studien bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med personer som har nyckelroller avseende miljöarbetet pÄ de tre företagen: Festool, Thomée och Nordsjö. Resultatet av undersökningen visar att företagens miljöarbete har olika kÀnnetecken och att de gÄr att dela in i tre miljöstrategier.

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvaraför rekryteringsprocessen nÀr en ny medarbetare ska rekryteras. Detsker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var attöka förstÄelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering ochvilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulterbedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras förkunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stÀmma in pÄkravprofil och rollbeskrivningen för tjÀnsten. Referenser ochpsykologiska test och personlighetsformulÀr anvÀnds för att bekrÀftakandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultenshelhetsbedömning.

Syftet för studien Àr att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska Àmnet populÀrkultur i förhÄllande till de resultat som studien gett och frÄn de intervjuer som gjorts. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fÄtt frÄgor som berör populÀrkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populÀrkulturen kan vara ett svÄr definierat begrepp. Vid undersökningen visas det Àven finnas vissa svÄrigheter kring hur populÀrkulturen ska anvÀndas i lagom mÀngd för att vÀcka intresse hos barnen. Detta utan att populÀrkulturens ekonomiska aspekt ska pÄverka barnens status och rÀtt att fÄ en likvÀrdig vistelse pÄ fritidshemmet.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.

Den hÀr studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhÀlle. För att uppnÄ relevant information för studien anvÀnde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar ocksÄ pÄ vilka tecken man anvÀnder sig av för att kÀnna igen riskbeteende, detta Àr tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Den hÀr studien handlar om anvÀndarkompetens vid postimplementering av affÀrssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som pÄverkar om anvÀndarnas kompetenskommer att omsÀttas till effektivare nyttjande och anvÀndande av affÀrssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frÄgor. Studien syftadeocksÄ till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla anvÀndarnaskompetens under postimplementeringen. Studien bestÄr av en teoretisk referensram, som Àruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling ochanvÀndarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott Àr ett populÀrt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning frÄn Är 2004 tillhör idrott generellt det nÀst populÀraste fritidsintresset efter umgÀnge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien Àr baserad pÄ kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien Àr i Äldern 12- 13 Är och bosatta i LuleÄ kommun. Resultaten i studien visade pÄ att förÀldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott pÄverkade ungdomarnas idrottsliga intresse pÄ fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsÀttningar för idrottsutövande samt förÀldrarnas möjligheter till skjutsning och hÀmtning till idrottsanlÀggningar.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra familjehemsförÀldrar upplever hur det Àr att vara familjehem och pÄ vilket sÀtt deras familj har pÄverkats av att bli familjehem. I studien har Ätta familjehemsförÀldrar frÄn fem familjehem intervjuats. Metoden som har anvÀnds Àr kvalitativ och studien utgÄr ifrÄn utvecklingsekologisk teori och systemteori. Resultatet i studien visar pÄ att familjehemsförÀldrarna upplever att de har fÄtt ett nytt perspektiv pÄ livet och deras förstÄelse för andra mÀnniskors situation har ökat. Flera familjehemsförÀldrar upplever att uppdraget har tagit mycket tid och energi, vilket för en del inneburit svÄrigheter att fÄ vardagen att gÄ ihop.

I denna studie har jag anvÀnt mig av de Àmnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förstÄelsen för hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap anvÀnder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrÄn sex intervjuade lÀrare som arbetar pÄ tre olika högstadieskolor. TvÄ av de intervjuade lÀrarna i studien arbetar Àven som IKT inspiratörer. TvÄ av skolorna i studien som de intervjuade lÀrarna arbetar pÄ bedrivs av kommunal regi medan en Àr en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lÀrarna anvÀnder olika former av digital media i sin undervisning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur företag anvÀnder sig av den interna information som affÀrssystemet genererar. Vi i studien vill ocksÄ studera skillnader mellan en teoretisk idealbild och praktisk anvÀndning. En kvalitativ fallstudie av Perstorp AB genomförts för att undersöka ovanstÄende. Den primÀra insamlingsmetoden var en besöksintervju. I studien presenteras ett urval av de befintliga teoretiska referenserna kring information, affÀrssystem och styrning, samt hur dessa hÀnger ihop inom ramen för studien.

Syftet med studien Àr att jÀmföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur stor faciliteringseffekt bilder har jÀmfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jÀmföra dyslektikermed normallÀsare.Jag vill undersöka vad det Àr som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebÀr att stimulit registreras pÄ medveten nivÄ..

Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur olika typer av undervisningsformer pÄverkar begreppsförstÄelsen och inlÀrningen. HÀr jÀmförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes pÄ tvÄ grupper i Fysik A i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, NV-programmet. Innan studien pÄbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast pÄ högstadiet. Det vill sÀga, det som undersöktes var första kontakten pÄ gymnasienivÄ. Samma diagnos anvÀndes före och efter studien.

Syftet med den hÀr studien Àr att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna pÄverkas av högre grÀnsvÀrden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie dÀr respondenterna har bestÄtt av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjÀnstemÀn inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de grÀnsvÀrden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom Är 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av grÀnsvÀrdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna pÄverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebÀr att jÀmförelser sker löpande under undersökningens gÄng och studien har analyserats utifrÄn ett principal- och agent förhÄllande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gÄtt för att det ska synas nÄgra tydliga resultat men samtliga respondenter Àr över lag positiva mot högre grÀnsvÀrden och de tror att grÀnsvÀrdena kommer att höjas pÄ sikt..

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar pÄ en teoretisk grund och vilka effekter detta fÄr pÄ planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utlÀsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan frÀmst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men ocksÄ pÄ grund av avsaknad av direktiv frÄn rektorerna pÄ respektive skola..