Syftet med studien var att undersöka vid vilken situation som simmare använder visualisering mest och varför samt simmarnas visualiseringsförmåga. I studien deltog 278 simmare (15-30 år) i den kvantitativa delen och 3 simmare (17-23 år) i den kvalitativa delen av studien. De instrument som tillämpades till den kvantitativa delen var en konstruktion av SIAM och IPIES som tillsammans mäter idrottares visualiseringsförmåga och användning. Till den kvalitativa delen användes en semikonstruerad intervjumall. Resultaten från studien visade att det fanns några statistisk signifikant skillnad mellan högpresterade och lågpresterande simmare i visualiseringsförmåga.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet.

Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring MarcusBirroFo?rfattare: Elin Bjo?rkman och Matilda VejloHandledare: Anna EdinNyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islamSyftet med studien var att underso?ka hur pressen har skildrat ha?ndelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han sja?lv hanterat mediedrevet pa? sin privata Facebooksida.Studien har sina teoretiska utga?ngspunkter i medielogiken, medieskandaler och fo?rsvarsteorin apologia. A?ven mediedrev beskrivs som ett kompletterande och fo?rklarande fenomen.Studiens metodologiska utga?ngspunkter a?r en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar fra?n pressen, samt en retorisk analys av utvalda inla?gg fra?n Birros Facebook.Resultatet av studien pa?visar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utga?ng. Ur studien framga?r det a?ven att Birro anva?nt sig av retoriska strategier under sitt fo?rsvar och studien visar a?ven tydliga indikationer som att han har intagit en fo?rsvars- och offerroll. .

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används iantimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggandearbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppståmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggandearbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet iarbetet..

Uppsala brevterminal är i början av en organisationsförändring som innebär att verksamheten på terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien är att beskriva organisationsförändringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrån vad som har kommunicerats, av vem, på vilket sätt (hur) och vid vilken tidpunkt (när). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förändringen. Studien bygger på intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkätundersökning genomförd på medarbetarna.

Syftet med denna studien är att undersöka idrottslärares kunskaper om anorexia nervosa samt deras preventiva bemötande på högstadiet respektive gymnasiet. Vidare syftar studien på att undersöka om idrottslärarna anser sig har lättare att upptäcka anorexia nervosa än andra lärare. Sex idrottslärare deltog i undersökningen och informationen har insamlats via intervjuer, där vi utgick från i förväg fastställda frågor. Utrymme gavs till vidareutveckling av frågorna under själva intervjun. Materialet har bearbetats med en kvalitativ ansats.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna som arbetar med ASL bedömer att elevernas läsförmåga utvecklas i arbete med metoden. Läsförmågan definieras utifrån de fem dimensionerna vilka är fonologiskmedvetenhet, ordavkodning, läsförståelse, flyt i läsningen och läsintresse. Studien genomfördes med ett kvalitativt elektroniskintervjudokument som metod. Nio svar har analyserats varav tre på djupet. Resultatet i studien visar på att pedagogerna i stora drag är positiva till att metoden ASL bidrar till utvecklingen av elevers läsförmåga.