Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar ocksÄ medarbetarnas syn pÄ en eventuell expansion. Studien Àr uppbyggd pÄ ett deduktivt sÀtt och empirin bygger pÄ intervjuer med ledare och medarbetare frÄn tvÄ fallföretag..

Syftet med den hÀr studien Àr att analysera hur styrdokument och resurser anvÀnds i specialundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten pÄ tvÄ olika skolor. Utsagor frÄn skolledare och lÀrare samt observationer av lÀrare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar tvÄ skolledare och tvÄ idrottslÀrare. I studien har vi valt att utgÄ frÄn lÀroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.

Studien syftade till att undersöka polisers upplevelse kring debriefing. Studien undersökte hur polismyndigheten i SkÄne lÀn arbetar med debriefing och vad de kan utveckla samt förbÀttra. LitteraturgenomgÄngen tar upp de sju olika faser som debriefing kretsar kring samt vilka förutsÀttningar som bör rÄda för att en debriefing ska kunna hÄllas. Studien Àr av kvalitativ art, fyra intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn genomfördes. Urvalspersonerna var tvÄ erfarna poliser samt tvÄ relativt nyutexaminerade poliser, förutsÀttningen var att de genomgÄtt debriefing.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom barnomsorg och skola. Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillÀmpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag anvÀnde mig av. Studien byggde pÄ deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA. Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien pÄ att TBA var en vÀl fungerande analysmetod för faststÀllande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA vÀl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svÄrare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer..

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Dancewalks Àr ett platsspecifikt danskonstverk skapat och uppfört i olika semioffentliga rum. Den hÀr kvalitativa studien undersöker resultatet och effekterna av en Dancewalks i Malmö dÀr 30 arkitekter och stadsplanerare deltog. Dancewalks Àr i sig sjÀlv ett performance vilket pÄverkar studien och dÀrför ocksÄ undersökningsprocessen. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn Non representative theory och teorier om hur mÀnniskor interagerar i rum. TillvÀgagÄngssÀttet för studien Àr en triangulering av observation, fokusgrupp och semistrukturerade intervjuer.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Forskning visar att Facebook anvÀndning kan vÀcka negativa kÀnslor som sÀnker sjÀlvkÀnslan. Viljan att ge en positiv bild av sig sjÀlv kan skapa press. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Facebook anvÀndning och negativa kÀnslor. Studien genomfördes genom en enkÀt som delades via Facebook. Urvalet bestod av 100 personer.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förÀndringar skett i branschen och fler Àr att vÀnta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förÀndringarna och hur det kommer att pÄverka deras yrkesroll. FörÀndringarna studien behandlar Àr auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förÀndrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger lÀsaren en inblick i förÀndringarna och för att ta del av redovisningskonsulters Äsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras Àr att det i nulÀget Àr upp till redovisningskonsulten hur stor förÀndring den gör i sitt arbete dÄ de har valmöjligheter inom samtliga omrÄden som studien tagit upp. Auktorisationen Àr ett vÀlkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förÀndrade redovisningsreglerna inte kommer tillÀmpas i stor utstrÀckning av respondenterna i studien.

Studien undersöker utvecklingen av afrikansk-amerikansk religion i början pÄ 1800-talet i USA. Materialet som studien Àr konstruerad pÄ bestÄr av en undersökning gjord pÄ sex olika slavar som blev predikanter och pastorer. Undersökningen i Studien svarar om dessa individers yrkesroll och socialisering var av betydelse för det religiösa engagemanget och dess utveckling. Slavarnas yrkens betydelse undersöks med hjÀlp av Etzionis teori om tvÄngsorganisationer och med Durkheims arbetsfördelningsteori. Studien avser att bidra med information om hur afrikansk-amerikansk religion utformades i början av 1800-talet. .

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors benÀ-genhet att inte rapportera en avvikelse. Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i södra Sveri-ge. I bakgrunden ges en introduktion till Àmnet dÀr det visas pÄ hur det fungerar enligt lagar och föreskrifter, samt ocksÄ vad för tidigare forskning som gjorts i Àmnet. Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie med sÄvÀl frÄgor med fasta svarsalternativ som öppna frÄ-gor och resultatet presenteras deskriptivt. Av 32 sjuksköterskor deltog 20 stycken studien.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.