Sök:

Sökresultat:

592 Uppsatser om Nyblivna lärare - Sida 19 av 40

Sociala trender och vardagsteorier - en illustration av informationsflödet rörande amning ur tre unga mammors perspektiv

Sociala trender Àr föremÄl för stÀndigt debatt i sÄvÀl media som mÀnniskor emellan. Men hur förhÄller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmÀnniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie Àr att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och vÀrderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgÄngspunkt frÄn det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur vÀrderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet Àr den primÀra kÀllan till information för de unga mammorna.

REVISORNS ANMÄLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Manliga svensklÀrare - FörvÀntningar, kön och motstÄnd

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur manliga svensklÀrare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstÄnd mot, eller anpassa sig efter rÄdande könsnormer och förvÀntningar. Syftet Àr ocksÄ att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklÀrare förhÄller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svensklÀraryrket. Uppsatsen bygger pÄ sex intervjuer med nyblivna svensklÀrare och för att kunna förstÄ och analysera materialet har jag anvÀnt mig av tidigare forskning om mÀn i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att mÀnnen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. LÀrarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstÄnd frÄn den hegemoniska maskuliniteten.

Skrolla ner och kolla mer! : om IKT i sa?ngundervisningen pa? gymnasiet

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

DÄ tvÄ blev tre : FörstagÄngsförÀldrars förvÀntningar inför och upplevelse av förÀldrarollen

FörvÀntningar inför förÀldrarollen och i vilken utstrÀckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till förÀldraskapet och den nyblivna förÀlders hÀlsa. Studiens fokus var ovÀntade upplevelser i förÀldrarollen och hur dessa stÄr i relation till tankar och förvÀntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fÄtt sitt första barn för mellan fem mÄnader och tvÄ Är sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.

Visualisering för spelbaserat lÀrande

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Samtalsstöd vid nedstÀmdhet och oro efter förlossning : En enkÀtundersökning

Postpartumdepression Àr den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner Àr av lÀttareslag och lÀker ut spontant inom 3-6 mÄnader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjÀrnan pekar pÄ vikten av dettidiga samspelet för spÀdbarnets kÀnslomÀssiga utveckling pÄ lÄng sikt. Det Àr sÄledes viktigtatt upptÀcka och behandla depression efter förlossning.

En inkluderande undervisning : Vilka attityder finns bland la?rare och vilka strategier anva?nds fo?r att bedriva en inkluderande undervisning fo?r alla elever?

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Kvinnors erfarenheter av amningstidens lÀngd i relation till vÄrdtidens lÀngd : En retrospektiv studie

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens lÀngd och vÄrdtidens lÀngd relaterat till bakgrundsvariablerna Älder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och vÄren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades dÀrefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-tvÄ test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som Àr högutbildade och omföderskor ammar lÀngre Àn de lÄgutbildade och förstföderskor.

Livets villkor : sex studier om livsvillkors pÄverkan pÄ identiteten

Antologins gemensamma tema Àr livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi Àmnar undersöka hur informanterna pÄverkas och förÀndrar sin sjÀlvbild utifrÄn sina livsvillkor. Studierna bygger pÄ informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonÄren. Den andra delen Àr en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fÄtt omskapa sina identiteter och livsvillkor, frÄn att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

FörÀldragrupper ur ett deltagarperspektiv : - Om förÀldragrupper pÄ ett familjecentrum

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en förÀldragrupps innehÄll och utförande pÄ ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr Ätta förÀldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att förÀldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd frÄn andra nyblivna förÀldrar. Det var Àven viktigt med en ledare med social kompetens, dÀr lyhördhet och flexibilitet var nÄgra betydelsefulla egenskaper.

Ett kommunikationsverktyg utvecklat för och med nyblivna förÀldrar : ? en fallstudie inom postpartum vÄrden

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

"Feedback Àr vÀl det som gör Àmnet roligt pÄ nÄgot sÀtt" : En studie om lÀrares och elevers uppfattningar om pÄverkan av feedback

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Nyutexaminerade lÀrares
kunskapsbehov

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lÀrare utifrÄn erfarna lÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna rörde huruvida lÀrarutbildningens innehÄll motsvarar de yrkesutövande lÀrarnas Äsikter angÄende nyutexaminerade lÀrares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lÀrarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lÀrarstudentens övergÄng till att bli yrkesverksam lÀrare. De slutsatser som dragits av detta arbete Àr att de erfarna lÀrarna inte anser att lÀrarutbildningens innehÄll motsvarar nyblivna lÀrares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas Àr kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvÄrd och Àmneskunskaper.

Polisens vapenhantering : Ur ett trygghetsperspektiv

Svensk polis blir starkt kritiserade och uppmÀrksammade i media för incidenter dÀr vapen Àr inblandade. Vi har lÀst flertalet artiklar dÀr polisens bristfÀlliga vapenhantering och resultat vid kompetensprov kritiserats. VÀnsterpartiet och Moderaterna har lÀmnat motioner till Riksdagen, med förslag om ÄtgÀrder för att försöka förbÀttra situationen. Dessa fick dock avslag. I samband med att tjÀnstevapnet Walther togs i bruk, infördes ett kompetensprov som sedan dess har utvecklats för att passa det nuvarande vapnet Sig Sauer.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->