Sök:

Sökresultat:

3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 41 av 231

Byggmaterialhandeln IgÄr! Idag! Imorgon!

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om man utifrÄn historisk utveckling kan förstÄ framtiden för den svenska byggvarubranschen. FrÄgestÀllningar: Vilka strukturförÀndringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör pÄ situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har anvÀnt oss av en branschstudiemetod för att förstÄ den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. DÀrefter har vi anvÀnt oss av en fallstudiemetod för att förstÄ nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgÄtt en rad olika strukturförÀndringar.

Utökning av Äkerareal : lantbruksföretagens största utmaning?

Denna studie syftar till att undersöka hur lantbruksföretag anvĂ€nder strategier vid utökning av Ă„kerareal samt vilka faktorer som pĂ„verkar strategierna. Åkermark Ă€r en nyckelresurs i lantbruksföretag och krĂ€vs för att producera livsmedel. I Sveriges slĂ€ttomrĂ„den ses en ökad konkurrens om Ă„kermarken pĂ„ grund av markens goda avkastning och det faktum att lantbruksföretagen omfattar allt mer Ă„kerareal. Strategier anvĂ€nds för att företaget ska nĂ„ sina uppsatta mĂ„l och visioner, vilket blir mer vĂ€sentligt dĂ„ konkurrensen frĂ„n andra aktörer pĂ„ marknaden Ă€r stor. AnvĂ€ndandet av en strategi kan Ă€ven skapa konkurrensfördelar Ă„t företaget. Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ ansats och fallstudier gjorda pĂ„ tre lantbruksföretag i slĂ€ttomrĂ„den i Östergötland.

Tillhörighet till ett kunskapsintensivt företag

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

Reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar : Àr tioprocentsregeln och ventilen i behov av en skÀrpning?

Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ?Vilka tÀnkbara effekter fÄr avskaffandet av det materiella sambandet för K2 företagen?

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Redovisning av utslÀppsrÀtter : Att göra rÀtt med sin rÀtt i det normlösa tillstÄndet

Majoriteten av vÀrldens lÀnder undertecknade Är 1992 Kyotoprotokollet dÀr de enades om att kraftigt minska utslÀppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens RÄd beslutade att införa ett handelssystem med utslÀppsrÀtter inom EU-omrÄdet som 2005 inleddes med en treÄrig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utslÀppsrÀtter, dÄ det inte fanns nÄgon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter pÄtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns nÄgra specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina Ärsredovisningar för Är 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

Saklig grund för uppsÀgning vid samarbetssvÄrigheter

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

En komparativ studie av den svenska och norska regeringens utnÀmningsmakt

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

Studenter För Uthyrning : en konkurrentkartlÀggning av studentuthyrningsföretag

SammanfattningBemanningsbranschen Àr idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera pÄ uthyrning av studenter. Detta Àr ett mycket intressant segment dÄ denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och nÀringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhÄlla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbförÀnderligt konkurrensklimat ökar kraven pÄ medvetenhet och strategiutformning för företag, nÄgot som Àr av sÀrskilt stor betydelse för en bransch som Àr sÄ ung och expansiv.Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvÀrld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar pÄ studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag.Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med insamling av sÄvÀl sekundÀr- som primÀrdata.

Kompetensutveckling : Försvarsmaktens interna kompetensöverföring och kompetensbevaring

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

TioĂ„rsregelns, 3 kap 19 § inkomstskattelagen, existens i svensk rĂ€tt - Är regeln begrĂ€nsad av skatteavtal - Är regeln förenlig med de fria rörligheterna i EUF-fördraget?

Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.

Det strategiska arbetet bakom ett varumÀrke vid avreglering av monopol

Syfte: Studien Àmnar undersöka om och i sÄ fall hur en organisations strategiska arbete av varumÀrket pÄverkas, vid avreglering frÄn monopol till ökad konkurrens. Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och dÀr bÄde primÀr- och sekundÀrdata samlats in med hjÀlp av intervjuer samt textanalyser av Ärsredovisningar. Slutsats: Det strategiska arbetet för ett varumÀrke genomgÄr olika förÀndringar vid avreglering men mycket frÄn den forna tiden lever kvar som en stark och stadig grund. En ÄtgÀrd som visade sig vara viktigt var att ha ett stÀndigt arbete kring företagets varumÀrke för att tydligare visa vad det stÄr för, sÀrskilt efter att konkurrenter har tillkommit och bidrar med att forma vad den berörda marknaden Àr..

Fusion - med sÀrskild inriktning pÄ avdragsbegrÀnsningar för kvarstÄende underskott

En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.

Min musikaliska va?g och en konsert

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Examenskonsert

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->