I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har både fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrån enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa används i simuleringar med en binär cellulär automat där utveckling sker i deterministiska tidssteg.

Upphovsrätten har som ändamål att skydda innovation och nytänkande genom att ge ensamrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags ställning på en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning däremot har som ändamål att främja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande ställning snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är uppenbart att det kan uppstå en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrätten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande ställning strävar efter att uppnå en öppen och effektiv konkurrens. Ändamålet med det upphovsrättsliga skyddet är inte att hämma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rättighetsinnehavaren är ett företag i dominerande ställning och upphovsrätten utgör ett etableringshinder till marknaden.Vårt fokus i uppsatsen har varit att avgöra när en licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk av dominerande ställning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur nivån av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förändrat ledarskapet och de anställdas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde på undersökningens syfte att undersöka nivån av empowerment inom ett företag som genomgått en stor organisatorisk förändring. Metoden som användes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt, där den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar på hur empowerment påverkats i en organisation som gått från monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, då befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrån detta har sedan slutsatserna dragits.

Samboförhållanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet så därför blir väldigt många människor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhållande, eftersom det är en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har även tittat på vilka regler som gäller för bodelning när ett samboförhållande har upphört. Avsikten är att ge en övergripande bild över sambolagen med utgångspunkt från skydd för den svagare parten i ett samboförhållande och vilka regler som gäller för bodelning när ett samboförhållande upphör. Jag har också funderat lite på vad det egentligen är som innefattar begreppet svagare part och vad det är som ingår i sambors gemensamma bostad och bohag.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda.

Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Mervärdesskattelagen trädde i kraft i Sverige år 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges inträde i EU, år 1995, har det pågått anpassningsåtgärder inom momsområdet för att uppnå en harmonisering med EU:s mervärdesskattedirektiv. Medlemskapet har således inneburit att EU-rätten har blivit en del av det svenska rättssystemet och följaktligen är det inte längre bara den nationella rätten som ska beaktas utan stor hänsyn måste också tas till innehållet i EU-rätten. Från och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervärdesskattelagen om omsättningsland för tjänster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rätt är att det allmänt sett är en fördel för rättstillämpningen om de svenska bestämmelserna i stort är ordnade på samma sätt som i EU-rätten.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning.

This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har använt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgångspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som använts har bestått av dels primärdata sominhämtats via intervjuer och men även sekundärdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvänts. Det teoretiska ramverket har växt fram under uppsatsens gång och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete är presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens?MÅL:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

Företagens definition på framgång kan variera. Det är ändå rimligt att anta att vinstdrivande företag har som mål att nå så hög lönsamhet som möjligt, sett över dess livstid. Medlen för att nå målet varierar dock. Hur som helst krävs en effektiv styrning för att leda företagen mot deras övergripande mål. Prissättning är ett av de viktigaste besluten i styrningen av företag.

Det kommersiella bruset har trappats upp på den svenska ölmarknaden och ett ökat antal aktörer har medfört en ökad konkurrens och tävlan om konsumenternas uppmärksamhet. Minimala skillnader i produktrelaterade attribut gör det svårt för ölbryggerierna att framhäva och differentiera sina varumärken från konkurrenternas. Den ökade gränshandeln har medfört svårigheter för de svenska företagen att konkurrera prismässigt med de nya utländska ölsorterna, något som pressar företagen att prestera inom marknadsföringssammanhang i syfte att motivera konsumtion av det egna varumärket. Skapandet av starka varumärken har därför blivit det moderna kommunikationsverktyget i strävan efter att ta sig igenom det detta brus. Spendrups Bryggerier och Carlsberg AB är två av de främsta företagen inom den svenska ölindustrin och har genom sin marknadsföring etablerat konkurrenskraftiga varumärken som har skapat en hög kännedom på marknaden.

Det fanns hos oss en nyfikenhet och många funderingar kring ämnet textreklam. Vad är egentligen textreklam? Hur definieras det, finns det några regler och framförallt: hur efterföljs de i så fall? Vi ville titta närmre på detta och lära oss mer..

För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.