Sök:

Sökresultat:

3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 24 av 231

Jag syns! AlltsÄ finns jag! : En studie i hur unga mÀnniskor beskriver hur de tÀnker kring att synas pÄ sociala medier.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.

Konkurrens - pÄ gott eller ont?

Sammanfattning Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Varför Àr företagren inte intresserad av vad revisorn gör? - FörvÀntningsgapet mellan företagaren och revisorn

Alla sÀger att företagarna Àr okunniga om vad revisorernas arbete gÄr ut pÄ, men ingen sÀger varför! Forskare har konstaterat att förvÀntningsgapet mellan företagare och revisorer beror pÄ företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gÄ bakom förvÀntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat oss förstÄelse för Àmnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det Àr faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumÀrke, vÀrderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

FörtÀckt byggentreprenad eller sÀrskilt undantag? - Om grÀnsdragningen mellan upphandlingsskyldigheten vid köp av byggentreprenad och undantaget i LOU vid köp eller hyra av byggnad

Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska vÀrden och upphandlingsförfarandena Àr inte sÀllan föremÄl för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter Àr skyldiga att tillÀmpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgÄtt förÀndring och Àr idag vid sidan av den nationella lagstiftningen Àven EU-rÀttsligt reglerad. Inte sÀllan Àr byggentreprenad föremÄl för grÀnsöverskridande handel, inte minst pÄ grund av det stora antalet tjÀnster som Àr kopplade till arbetet och dÀrmed stora ekonomiska vÀrden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker dÀremot i regel pÄ ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det rÄder sÀllan nÄgon större konkurrens vad gÀller sÄdan egendom, ofta pÄ grund av byggnadernas speciella karaktÀr.

Var ska DjurgÄrdens IF bygga sin nya fotbollsarena? :

DjurgÄrdens IF vill bygga en ny fotbollsarena i Stockholm och vill att arenan ska vara belÀgen i stadens centrala delar. En problemsituation uppstÄr dÄ det rÄder stor konkurrens om marken i Stockholm samtidigt som en arena krÀver mycket plats. Kandidatarbetet försöker komma fram till vilka platser som skulle kunna fungera som alternativ för ett arenabygge.

SprÄklig medvetenhet hos högstadieelever i franska

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken Ärskurs det Àr lÀmpligt att börja ge elever med franska som B-sprÄk en grammatikundervisning byggd pÄ regelförklaringar. Undersökningen Àr inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlÀrning av moderna sprÄk, och metoden för att ta reda pÄ frÄgestÀllningen Àr hÀmtad hÀrifrÄn. Sex franskelever i Ärskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att lÄta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rÀtt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna anvÀnde sig av för att lösa problemen.

Autonomi : pÄ vems villkor

Autonomiprincipen Àr det förhÄllningssÀtt som vÀgleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och SocialtjÀnstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas pÄ respekt för den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet. UtifrÄn detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har nÀr det gÀller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rÀtt till autonomi. Det Àr för habiliteringspersonalen, i vÄr undersökning, klart att kunden ska ha ett sjÀlvbestÀmmande "i största möjliga mÄn". Det Àr det förhÄllningssÀtt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagslÀget. De efterlyser dock regler frÄn ledningen för att fÄ vÀgledning i hur de ska förhÄlla sig till kundernas autonomi.

UpptÀcka, förebygga och stödja barn i lÀs- och skrivsvÄrigheter. : En kvalitativ studie i förskoleklassen och skolÄr ett.

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

Hot frÄn frÀmmande genotyper vid införsel, odling och utsÀttning av fisk: En jÀmförelse mellan CBD:s krav, EU-regler och svensk lag

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gÀllande införsel, odling och utsÀttning av frÀmmande biologiskt material pÄ gennivÄ. MÄlet har varit att se hur deras regleringar förhÄller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mÄngfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jÀmföra dem med varandra och konventionsbestÀmmelserna. Frihandeln inom EU gör det svÄrare att, genom tullrestriktioner, begrÀnsa införselrisken av invasiva arter frÄn ett land till ett annat inom EU. De mÄl som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mÄngfald till 2010 uppnÄddes inte. EU:s reglering Àr fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av frÀmmande arter.

ÖvergĂ„ng eller undergĂ„ng? : en utvĂ€rdering av processen vid spelarövergĂ„ngar inom svensk elitfotboll

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen var att utvĂ€rdera processen vid spelarövergĂ„ngar, bĂ„de regelmĂ€ssigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. VĂ„r övergripande frĂ„gestĂ€llning var: Är SvFF: s reglemente för övergĂ„ngar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergĂ„ngar dĂ€r det gĂ„r fel? För att kunna svara pĂ„ den frĂ„gan stĂ€llde vi oss frĂ„gorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna pĂ„ processen och reglerna vid spelarövergĂ„ngar? Hur ser de Allsvenska spelarna pĂ„ övergĂ„ngsprocessen? Finns det nĂ„gra regler för vilka pĂ„följder som fĂ„s vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt tvĂ„ enkĂ€tstudier. Intervjuerna lĂ„g till grund för den första enkĂ€tstudien men anvĂ€ndes Ă€ven som djupintervjuer till nĂ„gra frĂ„gor i enkĂ€ten. Den andra enkĂ€tstudien anvĂ€ndes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka pĂ„ vad som Ă€r otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall gĂ„r fel.

Bakom dolda datorskÀrmar - Fokus eller flams? : En forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn under lektionstid

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslÀngd har bidragit till nya sÀtt att agera hos företagen, exempelvis Àr det för mÄnga företag viktigt att snabbt nÄ ut pÄ marknaden. En följd av detta Àr att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att sÀkra resurstillgÄngen vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, dÀr det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och dÀr de varor som utbyts inte Àr sÀrskilt komplexa, har relationer inte haft nÄgot större inslag av styrning. Detaljhandeln, som fÄr anses motsvara ett sÄdant omrÄde, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar pÄ att det stora inslag av konkurrens sakta men sÀkert minskar. DÀrför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln Àr intressant och relevant att genomföra.

Joint Ventures och Internationell PrivatrÀtt

Ett joint venture Àr ett avtal om samverkan mellan tvÄ eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nÀmligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures Àr att de alla bygger pÄ ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture Àr ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat pÄ ett joint venture-avtal), medan de andra tvÄ formerna utöver joint venture-avtalet Àven bildar en form av bolag. I samtliga rÀttsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, nÄgon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rÀttsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingÄtts över landsgrÀnser och en tvist uppstÄr, gÀller det att veta vilket lands lag som skall tillÀmpas pÄ tvisten.

Nedskrivningstest av förvÀrvad goodwill -mer rÀttvisande bild?

Syfte: Syftet Àr att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rÀttvisande bild. För att uppnÄ detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rÄdande redovisningssÀttet i Sverige. Metod: För att fÄ en förstÄelse för uppsatsomrÄdet har vi utgÄtt frÄn befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har Àven gjort intervjuer med personer som har kunskap inom omrÄdet. Intervjuerna gjordes med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ metod pÄ grund av att uppsatsen i första hand föresprÄkar ett förstÄende syfte.

Kunskap för kreativitet : En undersökning av kreativitet i teori och praktik

Den hÀr studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhÄllandet mellan kreativitet och kunskap, och lÄtskrivares strategier för att uppnÄ kreativitet. LÄtskrivande Àr den skapandeprocess som ska resultera i en fÀrdig musikprodukt. Kreativitet innebÀr brytande av gamla regler och konventioner för att skapa nÄgonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska lÄta och uppfattas, vilket dÄ innebÀr att man mÄste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan fÄ lÄtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att lÄtskrivande Àr kÀnt som en konstnÀrlig och kreativ uttrycksform.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->