Sök:

Sökresultat:

3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 13 av 231

Revisionsstandard - RS : Vad innebar bytet frÄn Revisionsprocessen för revisorerna?

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Partnering och offentlig upphandling. Ett fungerande partnerskap?

Byggnadsbranschen bÄde i Sverige och internationellt sett har under en lÀngre tid tampats med problem gÀllande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att rÄda bot pÄ dessa problem har ett nytt sÀtt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna Àr fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det Àr förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjÀlp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen Àven vad partnering innebÀr samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU dÄ den upphandlar byggentreprenader över gÀllande tröskelvÀrde..

Konkurrens och strategi i Knowledge Management-industrin : En analys av ett litet IT-företags intrÀde i en ny industri

I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en industri med utgÄngspunkt i Michael Porters teorier om strategiformulering och industrianalys. Detta för att bevara frÄgan i ett examensarbete frÄn IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruindustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frÄgan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks nÀrmare. Resultatet Àr att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framtrÀdande namn. Industrin prÀglas av begreppsförvirrning, en mÄttlig till hög grad av konkurrens och barriÀrerna mot intrÀde i industrin Àr generellt sett lÄga.

Konkurrensen i dagligvaruhandeln. En studie av konkurrens pÄ en lokal marknad vid nyetablering av en lÄgpriskedja.

Vid prismÀtning av varukorg har det framkommit att prisnivÄ mellan de olika butikerna betydligt skiljer Ät, mellan 17 ? 47 % lÀgre genomsnittspris för varukorgen pÄ Lidl Àn hos de andra dagligvaruhandlarna. DÄ konkurrenternas priser Àr en av de faktorer som pÄverkar prissÀttningen Àr det rimligt att tro att en nyetablering av en lÄgpriskedja pÄ den lokala marknaden ökar prispressen och dÀrmed fÄr en priseffekt pÄ hela marknaden speciellt nÀr priserna sÄ mycket skiljer Ät som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lÄgpriskedja kommer att aktualisera en rad frÄgor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stÀrks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sÀtta press pÄ sina leverantörer sÄ att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt nÀr det handlar om de smÄ/lokala leverantörerna.

En studie om VarumÀrken i media - Hur ska GÀvleTidningar förhÄlla sig till Arbetarbladet och GefleDagblad?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varumÀrkesproblematiken i denna dubbla konkurrens- och samarbetssituation..

Lagen om valfrihet : kommun och konkurrens vid marknadsföring

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.NivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och fÄr konkurrera med privata utförare nÀr det gÀller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda pÄ om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar pÄ lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gÄ vidare med att framstÀlla relevanta intervjufrÄgor som vi tÀnker stÀlla till respondenterna. Utöver primÀrdata som anvÀnts bestÄr sekundÀrdata av bland annat vÀsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till nÄgot konkret svar om kommunen och privata aktörer fÄr konkurrera pÄ samma villkor nÀr det gÀller att marknadsföra sig. UtifrÄn det material vi tagit del av kan ett konstaterande ÀndÄ göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, Àn vad kommunen har.

Shop Express- ur ett personalperspektiv

Dagligvaruhandeln har under de senaste Ären utsatts för hÄrdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjÀlp av teknikbaserad sjÀlvservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn pÄ den nya tekniken. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga hur personalen pÄ en stormarknad reagerar pÄ införandet av ny teknologi.

Effekterna av omvÀnda e-auktioner : En jÀmförelse mellan omvÀnda e-auktioner och nÀtverksinköp, ur en sÀljares perspektiv

Den ekonomiska utvecklingen har tvingat företag att specialisera sig, och dÀrmed söka samarbeten externt för att fÄ tillgÄng till de resurser som tidigare fanns internt. För att sÀkerstÀlla inköp av dessa resurser har företag valt att genomföra inköpen genom nÀtverk av nÀra samarbeten. Genom utvecklingen inom IT och med den skÀrpta konkurrens som globaliseringen bidragit till har behovet att skÀra kostnader ökat och omvÀnda e-auktioner har börjat anvÀndas vid inköp. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra anvÀndning av omvÀnda e-auktioner med nÀtverksinköp, för att vidare kunna se vilka effekter anvÀndningen av omvÀnda e-auktioner har ur sÀljarens perspektiv. JÀmförelsen har gjorts med hjÀlp av teorier och modeller för de bÀgge inköpsmetoderna.

IntrÀdeshinder pÄ eftermarknaden

Det har visat sig att avregleringar pÄ monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens dÄ det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande pÄ denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsÀtter kallar intrÀdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att frÀmja konkurrensen. Finns det intrÀdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka intrÀdeshinder som gÄr att identifiera pÄ eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt intrÀdeshinder i denna bransch som Àr mest svÄröverkomligt.

Designbok till Indiskas marknadsavdelning

Designboken kan liknas vid en visuell manual dÀr regler bland annat lÀggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehÄller en informationsdel och en inspirationsdel för att bÄde förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag pÄ arbetssÀtt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men ocksÄ förslag pÄ mönster och illustrationer till presentpapper och pÄsar.Syftet har varit att skapa en anvÀndarvÀnlig designbok, dÀr mÄlet Àr att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, dÄ informationsdesign innebÀr att definiera, planera och utforma innehÄllet i ett meddelande och förhÄllandet som det presenteras pÄ..

Vad pÄverkar revisorns bedömning om att anmÀla eller inte anmÀla vid misstanke om brott?: en fallstudie med fem revisorer

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmĂ€lningsplikten, vilket innebĂ€r att en revisor som misstĂ€nker ett ekonomiskt brott ska anmĂ€la detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptĂ€ckte i och med sitt revisionsarbete pĂ„ grund av tystnadsplikten. AnmĂ€lningsplikten innebĂ€r ett avsteg frĂ„n tystnadsplikten som av mĂ„nga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skĂ€len till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

Svenska Spels möjligheter : NÀr en skyddad marknad blir utsatt för konkurrens pÄ Internet

Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska spelmarknaden har pÄverkats av Internets framvÀxt. Uppsatsen avgrÀnsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna pÄ Internet. Det vill sÀga vilka marknadsstrategier Svenska Spel anvÀnder sig av, dessutom undersöks hur spelarna vÀrderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet.

Juridiska aspekter betrÀffande företags köpvillkor vid elektronisk handel

Nu för tiden blir det fler och fler mÀnniskor som anvÀnder sig av elektronisk handel. Detta examensarbete behandlar den elektroniska handeln mellan företag som har privatpersoner som frÀmsta konsument. FrÄgan Àr om det Àr mÄnga konsumenter som lÀser igenom och bryr sig om företagens köpvillkor. Antagligen antar konsumenterna att det Àr samma regler som gÀller som vid vanliga köp ute i butiker, men det Àr det inte. Det som undersökts Àr vad de olika företagen har för köpvillkor pÄ sina hemsidor pÄ Internet och om de har skrivit allt relevant som konsumenten bör veta innan inköpet görs pÄ Internet.

Faktorer som pÄverkar mobiloperatörernas prissÀttning

Titel: Faktorer som pÄverkar mobiloperatörernas prissÀttning Författare: Bodil Arbin, Lars Holmberg Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: FaststÀlla de faktorer som ligger till grund för operatörernas val av prissÀttningsmetod pÄ olika tjÀnster Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ en mobiloperatör, dÀr vi anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervjumetod. Slutsats: PrissÀttningen av mobila tjÀnster prÀglas av komplexa fenomen och övervÀganden vilket gör det svÄrt att penetrera. Beroende pÄ om det Àr en ny eller befintlig tjÀnst tillÀmpar operatören till största del antingen en kostnads- eller marknadsbaserad prissÀttning dÀr konkurrensen har stor inverkan pÄ priset. Marknadsbaserad prissÀttning tillÀmpas i huvudsak nÀr det gÀller befintliga tjÀnster eftersom man dÄ har kunskap om kunden och dennes betalningsvilja. NÀr det gÀller nya tjÀnster anvÀnder sig operatören i huvudsak av kostnadsbaserad prissÀttning eftersom tjÀnsten genomgÄr en beslutsprocess om den Àr lönsam eller inte och om den skall lanseras.

Varför bor mÀnniskor i hyresrÀtt?

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->