Studiens syfte Àr att söka samband mellan studenters identitet och utbildningsomrÄde, vidare att studera vilka faktorer som inverkar sÄsom personliga egenskaper, socioekonomisk bakgrund, vÀrderingar, hÀrkomst och genus. För att tÀcka detta syfte har studien följande forskningsfrÄgestÀllning: Hur ser ett eventuellt samband ut mellan studenters identitet och utbildning?Undersökningen utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr en webbenkÀt e-postats till studenter pÄ fyra olika utbildningar pÄ Göteborgs Universitet. Resultaten tolkas först pÄ ett kvantitativt synsÀtt, dÀr resultatet visualiseras i diagram och tabeller. Vad dessa diagram och tabeller visar tolkas och analyseras sedan utifrÄn en mer kvalitativ analysmetod dÀr författarna utgÄr frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv, med fokus pÄ Henri Tajfels teori om social identitet.Resultatet i undersökningen visar pÄ ett samband mellan utbildning och identitet.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ nyanlÀndas upplevelser och tankar kring sitt karriÀrval i det nya landet utifrÄn faktorer som tidigare utbildning frÄn hemlandet, sprÄk och studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen handlar om nyanlÀnda med hög utbildning frÄn hemlandet som gÄr pÄ SFI. VÄra frÄgestÀllningar till examensarbetet Àr: Hur upplever nyanlÀnda att tidigare utbildning och det nya sprÄket pÄverkar karriÀrvalet i Sverige? Hur upplever nyanlÀnda att studie- och yrkesvÀgledning pÄverkar deras karriÀrval i Sverige? Till detta arbete har vi anvÀnt oss av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes Careership teori samt effekten av Cooling down som kan uppstÄ under vÀgledningssamtalen. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sex nyanlÀnda vuxna som gÄr pÄ SFI-utbildningen.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ nyanlÀndas upplevelser och tankar kring sitt karriÀrval i det nya landet utifrÄn faktorer som tidigare utbildning frÄn hemlandet, sprÄk och studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen handlar om nyanlÀnda med hög utbildning frÄn hemlandet som gÄr pÄ SFI. VÄra frÄgestÀllningar till examensarbetet Àr: Hur upplever nyanlÀnda att tidigare utbildning och det nya sprÄket pÄverkar karriÀrvalet i Sverige? Hur upplever nyanlÀnda att studie- och yrkesvÀgledning pÄverkar deras karriÀrval i Sverige? Till detta arbete har vi anvÀnt oss av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes Careership teori samt effekten av Cooling down som kan uppstÄ under vÀgledningssamtalen. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi intervjuar sex nyanlÀnda vuxna som gÄr pÄ SFI-utbildningen.

Inom intensivvÄrden har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio Ären gÄtt mycket fort framÄt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och sÀker miljö för bÄde patient och vÄrdpersonal och Àr ett led i patientsÀkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom Ären och webbaserad utbildning Àr ett inlÀrningssÀtt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

VÄr lÀromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utstrÀckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre lÀromedel i tyska. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrÄn variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrÄn teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka föresprÄkar sÄvÀl kreativitet som interaktion men ocksÄ varierande arbetsformer. Resultatet utifrÄn lÀromedelsanalysen av lÀromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna Àr starkt styrda och att det sÀllan ges utrymme för kreativitet. LÀromedel ska fungera som hjÀlpmedel för att eleverna ska uppnÄ de mÄl som stÀlls upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta lÀromedlen inte gör..

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smÀrta förbÀttrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl gÀllande smÀrta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anstÀllda pÄ en barnakutmottagning och tvÄ vÄrdavdelningar pÄ Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frÄgeformulÀr om kvalitetsmÄlen om smÀrta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smÀrtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende pÄ kunskap om kvalitetsmÄl och dokumenterade smÀrtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smÀrtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna bÄde före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bÀttre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmÄl om smÀrta efter jÀmfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smÀrtskattningar behöver uppmÀrksammas.

SammanfattningBakgrund: Dagens skola lÀgger ner mycket tid pÄ teoretisk lÀrande pÄ gymnasie- och högskolenivÄ. Förr gick man mentor-lÀrlingsutbildningar som nÀstan bara gav praktisk utbildning. Idag Àr vi nu pÄ vÀg in i en ny gymnasiereform dÀr mentor-lÀrlingssituationer Àr pÄ vÀg tillbaka tillbaka in i den svenska gymnasieskolan.Syfte: Syftet med arbetet Àr att studera tvÄ utbildningsmodeller som finns för restaurangvÀrlden.Metod och material: Fyra intervjuer genomfördes till denna studie med svenska nuvarande/före detta köksmÀstare pÄ fine dining-restauranger. Dessa intervjuer var utformade efter metoden halvstrukturerade intervjuer.Resultat: Det viktiga om man gÄr en utbildning eller mentor-lÀrlingssituationer att man har har intresset, viljan och motivationen. För att nÄ de högre positionerna i ett restaurangkök Àr det viktigt att du gÄtt nÄgon form av utbildning.Diskussion: Utbildning vÀrderas högt i dagens samhÀlle men i restaurangvÀrlden kan det anses att bara för att man har nÄgot, skrivet pÄ papper överensstÀmmer det inte alltid med den egentliga kunskapen personen besitter.Slutsats: Som kock i framtiden mÄste man kunna erbjuda ett ?paketerbjudande?.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvÄrd samt hur sjuksköterskor kan frÀmja god munvÄrd hos patienter i palliativ vÄrd. En beskrivande litteraturstudie anvÀndes som metod dÀr artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). DÀr hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att mÄnga sjuksköterskor ansÄg att de hade fÄtt bristfÀllig utbildning i munvÄrd under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivÄn hos mÄnga sjuksköteskor var otillfredsstÀllande har det framkommit att bÄde personal och patienter inom den palliativa vÄrden gynnas genom utbildning.

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

Syftet med undersökningen var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som lÀser biologi- eller molekylÀrbiologiprogrammet deltog i en enkÀtundersökning dÀr de fick svara pÄ öppna sÄvÀl som styrda frÄgor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. FrÄn undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket pÄverkade av sin omgivande miljö under uppvÀxten och att lÀraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer ocksÄ kÀnner att skolan pÄverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att lÀsa mer om aktuella Àmnen..

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka och jÀmföra gymnasielÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i förhÄllande till: nÀr de utexaminerades, den dÄ gÀllande lÀroplanen och dagens lÀroplan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var de tre dominerande lÀrandeteorierna som genomsyrat skolan och lÀroplanerna de senaste femtio Ären: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. TillvÀgagÄngssÀttet för den empiriska undersökningen var tvÄ olika metoder. En kvalitativ metod dÀr vi intervjuade tvÄ gymnasielÀrare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod dÀr vi gjorde enkÀtundersökning bland gymnasielÀrare. Undersökningen avgrÀnsades till tvÄ gymnasieskolor i LuleÄ kommun samt att informanter var aktiva lÀrare.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

I detta examensarbete undersöks vilka arbetssĂ€tt som lĂ€rare och respektive elever anser meststimulerar lĂ€randet pĂ„ gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser Ă€r viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgĂ„tt frĂ„n den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av Ă„tta stycken intervjuer varav fyra Ă€r lĂ€rare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssĂ€tt som stimulerade lĂ€randet mest Ă€r nĂ€r elevernafĂ„r arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmĂ€ssiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften Ă€r central för lĂ€randet. De kompetenser som ansĂ„gs vara viktiga för yrkeslivetvar förmĂ„gan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmĂ„ga attsamarbeta och interagera med andra i ett team..