HjÀrtlungrÀddning (HLR) Àr en direkt livsavgörande kunskap och förvÀntningar pÄ att sÄdan kunskap finns bland sjukhuspersonal Àr trolig. Syftet med studien var att kartlÀgga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar pÄ ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkÀt bestÄende av fjorton frÄgor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranÀt. Majoriteten av svaren kom frÄn sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns ocksÄ representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka synen pÄ kvinnors rÀtt till utbildning och kvinnans plats i samhÀllet i samband med riksdagsdebatten om lÀroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbÀttringar, mer lika vilkor för bÄda könen i vÄr utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle fÄ tilltrÀde till de statliga lÀroverken och dÀrmed kunde avlÀgga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika Äsikterna om kvinnors rÀtt till utbildning pÄ politisk nivÄ under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lÀrare ska fÄ en förstÄelse för andra lÀnders situation idag nÀr det gÀller utbildning för flickor och pojkar..

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen prÀglas av dÄlig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anstÀlla en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försÀljningsteknik bör vinförsÀljningen öka pÄ restaurangen.Syfte: Att kartlÀgga svenska restaurangers anvÀndande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar ocksÄ till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. TrettiotvÄ restauranger valdes utifrÄn ett stratifierat slumpmÀssigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.

MÄnga patienter som fÄr cytostatikabehandling utvecklar pÄ nÄgot sÀtt besvÀr frÄn munnen.Oral mucosit Àr en biverkan av cytostatika och strÄlbehandling, dÀr hela munslemhinnan kanbli pÄverkad med rodnader eller sÄr.Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvÄrd och dÀrmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: OmvÄrdnadsÄtgÀrderna bör föregÄs av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvÄrd av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom pÄ oral mucosit.Slutsatsen Àr att utbildning i munvÄrd fÄr patienten att ta ett större ansvar för sin egenvÄrd ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vÄrdpersonal i god munvÄrd och dÀrmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvÄrd..

Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande. Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd. Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr. En kvalitativ analysmetod har anvÀnts. Resultat: Resultatet visar pÄ att vÄrdpersonal har uppfattningen att de fÄtt för lite utbildning i munvÄrd men att de ÀndÄ prioriterar munvÄrd högt. VÄrdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvÄrd. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vÄrdpersonal i omrÄdet munvÄrd och en manual för hur de ska utföra munvÄrd..

Denna studie inriktar sig pĂ„ att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€romedlen i filosofi pĂ„ gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hĂ„llbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofilĂ€roböcker granskats. FrĂ„n detta följer tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är lĂ€romedlens behandling av hĂ„llbar utvecklings dimensioner heltĂ€ckande? Vilka delar av hĂ„llbar utveckling behandlas av filosofilĂ€romedlen och vilka delar utelĂ€mnas?PĂ„verkar styrdokumentens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling innehĂ„llet i lĂ€roböckerna i enlighet med ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger pĂ„ Ă€mnes- och undervisningsinnehĂ„llet, snarare Ă€n pĂ„ undervisningsmetoder i utbildning för hĂ„llbar utveckling. Vidare innehĂ„ller studien ett tidsperspektiv som strĂ€cker sig frĂ„n 70-talet fram till Ă„r 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och lĂ€romedlens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling förĂ€ndras under den hĂ€r tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofilĂ€roböcker pĂ„ gymnasienivĂ„ gĂ„r att hitta relativt mycket innehĂ„ll som kan kopplas till nĂ„gon av hĂ„llbar utvecklings tre dimensioner.

Det gÄr inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlÀttas om man har utbildning. Enligt vÄr empiriska grund sÄ Àr den bÀsta kombinationen att lÀra sig det bÄde praktiskt och teoretiskt, utbildningen Àr en genvÀg till en chefsposition. Chefen kan dÀremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

MÄnga attityder och förutfattade meningar existerar inom vÄrdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka sjuksköterskors och lÀkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och tvÄ kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering.

Statistik visar att ungefÀr en Àldre individ begÄr suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med Àldre suicidala individer Àr goda sÄ lÀnge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, fÄr gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för Àldre individer utifrÄn riskfaktorer för suicid bland Àldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention.

Kan vi lÀra oss nÄgot av tidigare studenters syn pÄ en utbildning?Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tidigare studenter pÄ programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser pÄ sin studietid och utbildning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, dÀr fokus ligger pÄ personlig kontakt och dÀrmed deras enskilda syn och tanke pÄ utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förstÄelse för vad den Àr, för att sedan gÄ över till teorin i praktiken och tvÀrt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, dÀrefter bjuder jag pÄ nÄgra egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Titeln pÄ arbetet Àr Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket ocksÄ Àr syftet med arbetet. De frÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det nÄgra möjligheter och begrÀnsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har anvÀnt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, lÀroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. VÄr studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara pÄ barns intressen och Äsikter.

Syftet Àr att undersöka vilken inverkan gymnasielÀrares kursstart har pÄ elevernas motivation och delaktighet. Vad Àr det som hÀnder i klassrummet och vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger pÄ relationen lÀrare ? elev och elevernas inflytande. UtifrÄn en kvalitativ metod har tvÄ klassrumsobservationer, tvÄ lÀrarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar pÄ en viss skillnad mellan lÀrare och elevers uppfattningar om vad som inverkar pÄ kursstarten och i sin tur pÄverkar eleverna. LÀrarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgÄng och en möjlighet att pÄverka arbetsformerna.

Forskning inom utbildning för hÄllbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de tvÄ forskningsfÀlten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att öka förstÄelsen för hur barnlitteratur kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrÄn ett ekokritisk perspektiv med fokus pÄ relationen mellan mÀnniska och natur samt vilken syn pÄ naturen som förekommer i texterna. TvÄ kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterÀra böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits pÄ översvÀmningar och torka dÄ dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de kÀnslor som kan uppkomma vid exempelvis översvÀmningar, torka och hetta.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Kunskapsbegreppet har lÀnge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande lÀroplanen infördes i mitten pÄ 90-talet. Det Àr intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lÀrare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mÄn matematiklÀrares kunskapssyn överensstÀmmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper frÀmst innefattar förstÄelse och fÀrdigheter. Styrdokumenten betonar förstÄelsen som menas nÄs med varierande och undersökande arbetsformer.