Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primÀra syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. VÄrt sekundÀra syfte har varit att se om det gÄr att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive mÀn upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter dÄ det gÀller arbete och utbildning. Resultatet av vÄrt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Denna studie med titeln "Vad Àr kunskap? - en kvalitativ studie av synen pÄ kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och SamhÀlle 1946 -1962" Àr en studie dÀr undersökningens fokus var att beskriva synen pÄ kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, dÀr tryckta kÀllor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn pÄ kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar frÄn tidskriften Skola och SamhÀlle mellan Ären 1946 ? 1962. I analysarbetet anvÀnde jag mig av teorier om kunskap och egna frÄgestÀllningar om kunskapssyn.

Sverige har en lÄng tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag stÀlls svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer Àn de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotstÄndare som har andra drivkrafter, medel och metoder Àn vad motstÄndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte Àr att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen Àranpassad för denna motstÄndare. D.v.s. erhÄller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i GÀvle. En intressant frÄgestÀllning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnÄ en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken bestÄr av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begrÀnsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbÀttringsgrupp. Resultatet av vÄra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstÄende Àr brist pÄ utbildning.

 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalÀrare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalÀrare hÄller sina Àmneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende pÄ utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frÄgestÀllningar anvÀnds en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalÀrare frÄn hela landet. För att fÄ fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalÀrarna saknar lÀrarbehörighet samt att ungefÀr hÀlften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillÀmpningar inom sitt Àmne.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ kunskap om hur vi pÄ bÀsta sÀtt skulle kunna underlÀtta andrasprÄkselevernas lÀrande i matematik. Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lÀrare med erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever intervjuades pÄ tvÄ olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare Är. LÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssÀtt. TvÄ lÀrare anvÀnder sig i till stor del av enskild rÀkning vilket enligt forskningen inte gynnar andrasprÄkselevers lÀrande.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt Àmne under en lÀngre period. Nattvandrarnas ambition Àr att genom att synliggöra sig sjÀlva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssÀtt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma frÄn deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fÀltarbete under valborgsmÀssoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssÀtt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehÄller Àven intervjuer med bÄde tonÄrsförÀldrar och tonÄringar för att kunna lyfta fram den rÄdande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vÄr verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat mÄnga gÄnger med varandra och med andra klasskamrater om hur det Àr möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger nÄgon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har nÄgot att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte VÄrt syfte med studien har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bÀnkarnas placering. Vi vill ocksÄ undersöka vem och vad som styr bÀnkarnas placering i klassrummet.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle. Personlig assistent Àr ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje Är. Det Àr ett yrke dÀr personliga egenskaper bedöms viktigare Àn utbildning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocesser uppfattas pÄverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhÄllandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har anvÀnts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats pÄ ett antal gÄnger och dÀrefter transkriberats för att analyseras.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Diabetes Àr en av de största folksjukdomarna i vÀrlden. I Sverige Àr ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt sÄ krÀvs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien Àr att beskriva effekter av utbildning avseende egenvÄrd för patienter med typ 2 diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser.

Det som var syftet med den hÀr undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhÀllskunskap som bygger pÄ entreprenöriellt lÀrande och som tar sin utgÄngspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frÄgestÀllning som jag valde att undersöka hÀr med hjÀlp av litteraturstudium var: Hur kan man som lÀrare i grundskolans senare Äldrar arbeta med entreprenöriellt lÀrande i Àmnet samhÀllskunskap sÄ att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar pÄ vikten av mÄngfald nÀr det kommer till anvÀndningen av olika arbetsformer i Àmnet samhÀllskunskap för att kunna nÄ LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock pÄ arbetssÀtt dÀr samarbete mellan elever stÄr i fokus. Men resultatet pekar ocksÄ pÄ vikten av fortbildning för lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap bÄde nÀr det kommer till Àmneskunskaper och nÀr det kommer till hur man kan anvÀnda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur unga invandrarkvinnor pÄ gymnasiet upplever sin skolgÄng i Sverige. Vi som blivande gymnasielÀrare vill fÄ en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever pÄ ett bra sÀtt och vilka faktorer som bör tas stÀllning till för att ge dessa unga kvinnor en likvÀrdig och rÀttvis utbildning. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tre gymnasieskolor. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lÀrare, att de kÀnner sig rÀttvist bedömda och att de kÀnner att de har inflytande över sin utbildning.