Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

Syfte:Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda döende vuxna patienter och av deras bortgÄng, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgÄng; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dÄlig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vÄrd och bortgÄng.

NÄlstick Àr för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smÀrtupplevelser i samband med nÄlstick, men de Àr uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jÀmföra tolvÄriga pojkars och flickors upplevelse av smÀrta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger nÄgon skillnad mellan könen. Materialet Àr hÀmtat ur en enkÀt frÄn en pÄgÄende studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som anvÀndes var kvantitativ. FrÄgorna som valdes ur enkÀten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur mÀnniskor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vÄr teoridel har vi utgÄtt frÄn ett konstruktivistiskt perspektiv dÀr vi fokuserar oss pÄ teorier kring konstruktion av identitet i allmÀnhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla Àr socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi anvÀnt teorier kring förestÀllningen om ?den andre?, som Àr en grundlÀggande utgÄngspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna fÄ veta hur mÀnniskor sjÀlv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vÄrt primÀrmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur vÄra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

Denna uppsats undersöker vilken vÀrldsbild SVT Rapport förmedlar. FrÄgestÀllningarna somuppsatsen tar upp Àr följande; Vilka vÀrldsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framstÀlls mÀnniskor och deras samhÀllsklimat?   För att försöka besvara dessa frÄgor anvÀnds en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehÄllsanalys med ett kodschema som innehÄller225 inslag frÄn SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna Àr vÀrldsdel, land, huvudÀmne och kÀllor.   Den kvalitativa innehÄllsanalysen utförs med hjÀlp av en semiotisk analys.

GÄr det att omvandla en stÀmning ur en berÀttelse till fysiska objekt? Vilka medel krÀvs för att styra betraktarens lÀsning av verket? Hur kan jag anvÀnda berÀttelsen i mitt gestaltningsarbete?I "BerÀttelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjÀlp av berÀttelsen som format, kan anvÀnda den som ett verktyg för att fÄ fram en gestaltning. Med förestÀllande objekt har en narrativ berÀttelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för mÀnniskans tillstÄnd, och relationer mellan mÀnniskor..

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

NÀr en verksamhet ska etableras pÄ en ny geografisk marknad sÄ uppstÄr en lokaliseringsproblematik och det Àr detta som Àr fokuseringen pÄ denna studie. Bakgrunden till studien Àr en verksamhet som Àr baserad i Arvika och som vill etablera sig pÄ en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och sÀljer fordonstvÀttar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tÄg), finns idag etablerad pÄ den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade pÄ den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra lÀnder inom Europa, nÀrmare bestÀmt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-lÀnderna.

Sammanfattning  Syftet med studien Àr att belysa hur tre författare genom sina sjÀlvbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att vÀxa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys anvÀnds för att nÀrma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras sjÀlvbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av nÀrmanden och distans till sin uppvÀxt. Studien belyser Àven hur sjÀlvbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgÄende beskriver ambivalenta kÀnslor gentemot sin uppvÀxt och sina upplevelser.

Under 1990-talet pÄgick ett krig pÄ Balkan som Europa inte har skÄdat sen andra vÀrldskriget. Kriget i Bosnien blev den mest omtalade kriget pÄ TV och nyheter för allmÀnheten under den hÀr tiden. ?Om de skjuter sÄ lÄt de skjuta? sÄ lÀt orden pÄ en sÀkerhetspolitisk konferens i Stockholm i början av 1990-talet (Agrell 1994:45). Det hÀr var bara nÄgot av det som visar hur mycket Europa och resten av vÀrlden var kunniga och intresserade av vad som pÄgick i Bosnien.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

Narcissistisk personlighetsstörning Àr enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkÀt som placerades ut pÄ tvÄ olika relationsforum pÄ Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan mÀn och kvinnor i deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var dÀremot mycket liten och det finns dÀrför anledning till att ifrÄgasÀtta resultatet..

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som gÄr under nemÀmningen "jumla ismiyya", och visar pÄ bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.