?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie Àr att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrÄn ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger pÄ semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berÀttarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berÀttarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som Àr starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser dÀrmed att blottlÀgga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kÀrlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan sÀga om samhÀllet idag. VÄr lÀsart har varit diskursanalys och utgÄngspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förvÀntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade sprÄkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kÀrlek. Med hjÀlp av tidigare forskning, vÄr lÀsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framtrÀdande Àven i dagens samhÀlle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhÀllet, samtidigt som det Àr möjligt att nya diskurser och dÀrmed nya normer utvecklas.

This Master's thesis aims to investigate librarians' identity construction through the study of their narratives about themselves and their lives. We want to understand in what way the education in Library- and Information science contributes to shape the students professional identity and how these identities then continue to be transformed when they enter their professional lives. We assert that this construction of identity takes place through socialisation. We start with the reference work because we think this is a central part of librarians' tasks. Our theoretical starting point is constructionism, we mean that professional identity is a social construction that continuously is formed and transformed.We interviewed six former students at Library- and Information science at Lund University.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

Stress Àr idag ett omrÄde som Àr allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan pÄ den psykiska hÀlsan. MÄnga studerande pÄ universitetsnivÄ upplever nÄgon gÄng under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrÄn tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrÄn self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns nÄgon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrÄgade studenter som svarade pÄ hela enkÀten (39 mÀn och 37 kvinnor) som innehöll tvÄ standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

DjupgÄende analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentÀrfilm..

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte Àr kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehÄllande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes pÄ tvÄ dialysmottagningar i Mellansverige. InnehÄllsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfÀllig kommunikation och samarbete med lÀkare, sjuksköterskors upplevelse av lÀkares svÄrigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter som inte Àr kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter som sÀger, eller pÄ nÄgot annat sÀtt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vÄrden kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever mÄnga etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som sÀger, eller pÄ nÄgot annat sÀtt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svÄra att tolka.

MÄnga kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvÄrd och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser pÄverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvÄrd men ocksÄ ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvÄrsteori kopplas till kvinnans egenvÄrd och sjuksköterskans roll.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankerna har ökat sin utlÄning kraftigt över hela vÀrlden det senaste decenniet. En ökad utlÄning av subprimelÄn som bland annat fanns paketerade i CDOs bidrog till problem dÄ ingen visste hur stor risken var med dessa lÄn och saknaden efter detaljerad information över produkten efterfrÄgades inte. MÄnga av de bland annat stora investmentbankerna gjorde avsevÀrda förluster. Enligt redovisningsstandarder skall företaget uppvisa karaktÀr och omfattning av de risker som de Àr exponerade för och hur dessa ska hanteras. Med tanke pÄ finanskrisen som har uppstÄtt och banker som blivit förstatligade och gÄtt i konkurs Àr det intressant att se om upplysningar som lÀmnas i rÀkenskaperna Àr tillrÀckliga för att utlÀsa relevant information och ge en bra bild av företagets exponering.

Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Bakgrund: Patienter som lÄngvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter fÄr ofta problem med flödeshinder. En ÄtgÀrd som företas vid flödeshinder Àr spolning av urinkatetern, alternativet Àr att byta katetern. OtillrÀckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frÄgan. Individuell katetervÄrd rekommenderas. För nÀrvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.

Controllerrollen har sitt ursprung i USA dÀr den verkade i de amerikanska jÀrnvÀgsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet dÄ intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende pÄ en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivÄer.I och med att omvÀrlden förÀndras sÄ mÄste Àven företagen förÀndras. För att kunna behÄlla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gÄtt frÄn att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. NÀr det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svÄrare för företagen att sjÀlva förstÄr motivet till varför de tillsÀtter en controller. Detta Àr viktigt för att de ska fÄ den controllerroll de söker.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhÀllet. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen pÄ dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i KÀrrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet Àr att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker samt undersöka huruvida det gÄr att synliggöra nÄgon ideologi i medietexterna. FrÄgestÀllningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framtrÀdande teman som Äterfinns samt hur hierarkiseringen av kÀllor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrÄgestÀllning syftar Àven till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker.