Sök:

USA´s och Europas förhållande till kriget i Bosnien


Under 1990-talet pågick ett krig på Balkan som Europa inte har skådat sen andra världskriget. Kriget i Bosnien blev den mest omtalade kriget på TV och nyheter för allmänheten under den här tiden. ?Om de skjuter så låt de skjuta? så lät orden på en säkerhetspolitisk konferens i Stockholm i början av 1990-talet (Agrell 1994:45). Det här var bara något av det som visar hur mycket Europa och resten av världen var kunniga och intresserade av vad som pågick i Bosnien. Många misstolkningar och fredsförhandlingar avlöste varandra under den här tiden för att till slut förstå att ett krig som den här med vapen riktade mot civilbefolkningen inte kan stoppas genom beskådning. Europas kunskap och erfarenhet av det f.d. Jugoslaven var positiv och känd som ett liberalt land med en kommunism som inte gick att jämföra med resten av Östeuropa. Världen kunde aldrig förvänta sig att något sådant skulle kunna inträffa och när information om koncentrationsläger började strömma in till median så var det inte många som trodde på sanningen och vägrade att publicera. USA och Europa agerade för sent och oense för att få stopp på kriget vilket resulterade i att krigsförbrytarna kunde utföra den etniska rensningen enligt sin plan. Nationalism är teorin som används i arbetet av Ernst Gellner ?Stat, Nation, Nationalism?. Den här teorin används därför att den har fungerat som en plattform i den propagandan och maktspelet som sprids och har spridits på de här områdena för att skapa en stark maktposition. Gellner påpekar att nationslimen använder sig av falsk dyrkan och påståenden som att den skyddar folkets intressen, kultur, ideologier osv. och det här är just vad som hände i Bosnien. De nationalistiska ledarna målade ögonen för världen med en propaganda som motsatte sig den verkliga sanningen. USA började visa sitt missnöje till kriget när Clinton kom till makten. Även då bestod intresset av att få stopp på kriget pga. allmänhetens påtryckningar och för att rädda sig själva inför nästa val. Allt det här visar att man inte alls är intresserad om man inte har något att vinna på det. USA innerverar oftast i de länder där de har något att vinna men här så fanns det inget annat än att det låg mitt i Europa och skulle i så fall leda till möjligtvis en spridning av oro. Allt det här plus att modiga journalister hade en hunger att visa den verkliga bilden av situationen ledde till en påtryckning av världens ledare att verka med mer handlingskraft. Europa fick skåda ett nytt krig i Bosnien där ett flertal olika intressegrupper och organisationer fick verka och motverka fredsförhandlingarna. Det nya kriget resulterar i svart marknad, tullar, plundring, paramilitära grupper, handel osv. Det här och mycket mer fick man skåda i Bosnien där nationalismen kan ses som en skenmanöver för det enkla folket för att kunna göra ekonomiska vinster.

Författare

Fedja Filipovic

Lärosäte och institution

Luleå/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..